Var det här allt, Supernatural?

Bättre än Excellence - men det säger absolut ingenting

MUSIK

GÖTEBORG

Supernatural är bättre än Excellence.

Både musikaliskt och på scen.

Men det säger absolut ingenting.

LÄMNAR EN TOM KÄNSLA EFTER SIG I natt var det upp till bevis för "Popstars"-bandet Supernatural. Men trots att de har vassare låtar och mer temperament än föregångarna i Excellence blir det inte mer än en gäspning.
Foto: PETER WIDING
LÄMNAR EN TOM KÄNSLA EFTER SIG I natt var det upp till bevis för "Popstars"-bandet Supernatural. Men trots att de har vassare låtar och mer temperament än föregångarna i Excellence blir det inte mer än en gäspning.

+

Vi backar tillbaka ett par veckor.

Den 3 april skrev Aftonbladet om hur Supernatural firade tillsammans efter att tv-programmet "Popstars" slutligen avslöjat vilka som valts ut till att bli morgondagens superstjärnor.

Sandra Leto, Linda Eriksson, Sebastian Zelle, Robert Skowronski och Mathilda Carmbrandt var de lyckliga vinnarna och skivbolaget Warners vd Sanji Tandan började genast banka på den största verbala trumma han kunde hitta.

- Vi tror på en singeletta, en albumetta, att de ska erövra Sverige, sen Norden, sen Europa och sen gärna resten av världen, sa han.

Bank, bank, bank, BANK!

Det första delmålet är dock redan avklarat.

Förra veckan puttade Supernaturals premiärsingel bort jättarna i Kent från den svenska singellistans förstaplats. Dessutom sålde de guld innan någon hann säga "oj".

Det är alltjämt lika förbluffande vilka resultat ett samspel mellan tidningar, skivbolagens största marknadsstrateger, pengar och lite halvdan tv kan uppnå.

Men nu är det, som Sven Melander skulle ha sagt, upp till bevis.

Live kan inte Supernatural gömma sina talanger bakom studiotricks och påkostade videor.

Och för att kunna erövra de internationella hitlistorna, det vill säga ge valuta för alla pengar som satsats på projektet, måste kvintetten ha något som brukar kallas för utstrålning.

Det visar sig att Supernatural begåvats med vassare låtar, tuffare koreografi och mer temperament än föregångarna Excellence. Men de lämnar ändå efter sig samma tomma känsla - var det här allt?

Gruppen framför sex låtar i en märklig kombination av singback och playback och efter tre nummer rusar de i väg för att byta kläder, varpå fåntratten Josef Vega kliver fram.

Fråga mig inte varför.

Han spelar totalt meningslösa covers av George Michaels "Freedom", Robbie Williams "Let me entertain you" och Jackson 5:s "I want you back", ackompanjerad av en akustisk gitarr och bas.

Därefter studsar Supernatural in igen och gör en tramsig version av hitsingeln "Supernatural", iförda svenska hockeylandslagets matchtröjor. Sen är det i princip över.

Jag vet att det här är ett tidigt skede i karriären, men... var det här allt?

Ska en aerobicsuppvisning för "Baren"-generationen vara första steget till en världssuccé?

Bara tanken på att det kan lyckas - kapital och mediaexponering ska aldrig underskattas - är både skrattretande och obehaglig.

Här spelar Supernatural:

Supernatural Turnépremiär: Valand, Göteborg. Publik: Fullsmockat. Längd: Gruppen uppträder i ungefär 25 minuter sammanlagt. Bäst: "Supernatural" är en bra dussinhit. Sämst: Fenomenet. Fråga: Världens bästa artister i sitt slag? Tjenare.

Markus Larsson