Balladerna är för snälla

MUSIK
Många av låtarna räddas av Neko Cases vackra röst.
Foto: LARS SJÖGREN
Många av låtarna räddas av Neko Cases vackra röst.

Neko Case kunde ha varit ännu en i raden av amerikaner som berättar halvledsna countryhistorier med gitarr, utan att engagera och skilja sig från mängden.

På senaste albumet "Blacklisted" undviker hon den förutsägbara fällan genom att skänka musiken en spöklik stämning, som i sina mest suggestiva stunder har mer gemensamt med Nick Cave än Nashville.

Uttrycksfull röst

På samma skiva kan man också ana en attityd som bottnar i Nekos bakgrund som trummis i punkpopbandet Maow.

Något som knappt märks på scen. Case backas upp av två truckchaufförer på ståbas och steelguitar, vilket skapar en lågmäld och traditionell inramning där tolkningarna av Dylans "Buckets of rain" och Hank Williams "Alone and forsaken" visserligen fungerar alldeles utmärkt.

Många av de egna låtarna räddas också av hennes ovanligt vackra och uttrycksfulla röst.

Uttjatad cover

Men jag hade väntat mig ett mörkare och mer okonventionellt anslag.

Hellre fler hotfulla ballader i samma anda som Ketty Lesters "Look for me (I"ll be around)" än ytterligare en cover på uttjatade "Wayfaring stranger" - Nekos version kommer för övrigt inte i närheten av Emmylou Harris eller Maria McKees inspelningar.

"Look for me (I"ll be around)" skulle å andra sidan få dvärgen i "Twin Peaks" att dansa tryckare.

Neko Case

Markus Larsson