Flaming Lips - mer kalas än budskap

MUSIK
Wayne Coyne svingar en bygglampa.
Foto: STEFAN JERREVÅNG
Wayne Coyne svingar en bygglampa.

- Happy birthday with blood! ropar Wayne Coyne. Och smetar teaterblod i hela ansiktet.

Sedan klämmer han i med den klassiska födelsedagslåten, uppbackad av två förrymda Lisebergskaniner samt en björn, en apa, en ren, en tupp och ytterligare några djur (med svenska Flaming Lips-fans i) som jazzar runt på scenen.

När det nu är folk i publiken som fyller år ska de förstås firas.

Kulörta ballonger

Ni må leta efter nåt slags budskap eller symbolik hos det här Oklahoma-bandet. I de jättelika kulörta ballongerna som studsar runt över publiken, konfettisnön, filmerna med gympande kvinnor eller den mekaniska duvan som Coyne leker med.

Men förmodligen är det som han säger. Flaming Lips vill bara ställa till med nåt som liknar ett "gigantiskt, vilt födelsedagskalas".

Allt på en gång och sen lite till.

Rocksymfonier

Detta till en musik som är precis likadan. Tilltufsade rocksymfonier med dundrande trummor, strömförande gitarrer och de vackraste popmelodier som någonsin sjungits om rosa robotar och en tjej som inte nyttjar jelly.

Vi har sett en hel del av det här förut. Men aldrig så här mycket.

Och jag golvas ännu en gång av den hejdlösa attacken på alla möjliga sinnen. För att inte tala om refrängen i "Waitin" for a superman".

Flaming Lips

Håkan Steen