Hypermoderna klassiker med syntkungarna

Efter det misslyckade album tyskarna släppte i fjol fanns det vissa farhågor om att vi skulle få sitta igenom en två timmar lång bekräftelse på den trista tes som säger att också de mest moderna blir gamla till slut.

Fängslande upplevelse

Och vad vet jag:

Fans med fler Kraftwerk-shower under bältet kanske kan vittna om ännu större estetisk skärpa i forna dagar.

Men för en förstagångsbesökare som undertecknad är det tveklöst en fängslande och inspirerande upplevelse att se de fyra stela Düsseldorfborna stå blickstilla vid var sin synt/dator och programmera hårdsvängande versioner av sina på en gång framtidsnostalgiska och hypermoderna klassiker medan suggestiva, bitvis grymt snygga filmer projiceras på filmduken bakom dem.

Fånigt och fantasilöst

Enstaka nummer - som den rätt fåniga "Vitamin" och den nya versionen av "Tour de France" - erinrar om fantasilösheten på fjolårsplattan, det medges, men det är ändå den rent hypnotiska kraften i exempelvis "Die Mensch Maschine", "Radio-activity", "Trans-Europe express" och "Pocket calculator" man bär med sig hem genom den stockholmska snöstormen.

Stenhårda robotar

Och så dockorna då.

När ridån går upp för andra extranumret är Ralf Hüttter och de andra ersatta av de klassiska robot-dockorna.

Ensamma "framför" de en stenhård "The Robots".

Jag ryser.

Det är så fruktansvärt " briljant.