En aning lysande
Marilyn Manson
Plats: Hovet, Stockholm. Publik: Cirka 8 000 Längd: En och en halv timme. Bäst: ”Putting holes in happiness”. Sämst: Jag saknar ”The nobodies”. Fråga: Hur görs halshuggningen i ”Heart-shaped glasses (when the heart guides the hand)”?
Manson kärleksbombar Stockholm
Först kastar han kyssar i ”Antichrist superstar”.
Sedan snyter han en snorkaskad åt samma håll.
Kärlek kan ju uttryckas på så många sätt.
”Sweet dreams (are made of this)”. Covern av Eurythmics. Den visar var på chockskalan Marilyn Manson kan sättas.
Där gnider han in en tröja i byxfukt och kastar ut den i publiken. Provocerande. Därpå tar han folkligt Iron Maiden-grepp och låter läktarna tävla i skrik. Insmickrande.
Att se denna 38-åring handlar alltså lite om att utmana gränser. Det handlar mer om traditionell show, målad i blodrött och svart. Ett område där han och hans band är oklanderliga.
Sjunger Beatles
Inför ”Irresponsible hate anthem” låter han Hovet mässa ”we hate love, we love hate”, men det här är djupt kärleksfullt. Han håller hyllningstal till Stockholmssyndromet, han a cappella-sjunger ur The Beatles ”Happiness is a warm gun” som intro till ”The dope show”.
Rutinerat men engagerat
Han gör något intensivt, påkostat och extremt estetiskt, med en MTV-industrirock fylld av hits. Genomarbetat och intagande. Rutinerat men engagerat. Rått men hjärtligt.
En aning lysande.
På måndag gör han samma sak i Göteborg.
På måndag vet Göteborg vad det ska göra.
Autolista: Musik (10 artiklar)
Autolista: Klick! (10 artiklar)
Autolista: Kändischatt (5 artiklar)
Autolista: Film (10 artiklar)
Autolista: Tv (10 artiklar)
Autolista: Scen (3 artiklar)
- MMS/SMS
- 71000
- E-post
- 71000@aftonbladet.se
- Telefon
- 08-411 11 11