Black metal - det ska inte vara på skoj

1 av 2
Dani Filth - en skränig rumpnisse.
MUSIK

Spelar man black metal på liv och död? Eller gör man det för sitt levebröd?

Behemoth och Cradle Of Filth lär nog ha varsitt svar.

Det känns lika mycket som en genrestudie som en konsert.

Två black metal-namn headlinar turnén, som i kväll kommer till Stockholm och även innefattar Svarttjern, Inquisition och svenska In Solitude.

Vampyrsminkad

Det ena (Cradle Of Filth) är roliga att titta på. De har sin typiskt ettriga, dramatiska skränmetal, med svartvita skräckvideor, och de har sin Dani Filth, med allt vad han innebär. Hans ljusa tjattersång, vampyrsmink, ögonrullande yl och studsande, som en aggressiv rumpnisse med axeltaggar.

Det är lätt att fnissa, men på det varma sättet: något ska man ju jobba med, och Cradle Of Filth vill jobba med hårdrocksvarieté.

Med fokus på sina tidiga skivor slår de också an en nostalgisträng, spänd från det 90-tal där deras skräck-black metal var oexploaterad.

Överlevare

Det andra (Behemoth) är motsatsen till skämt. När de pumpar fram ”Blow your trumpets Gabriel” är det allvar i luften. Lite på grund av den ständiga tanken på att Adam ”Nergal” Darski har överlevt en dödlig sjukdom. Mest tack vare den enorma, kompakta attacken. Den förkrossande ”Conquer all”, den rent vanvettiga ”Christians to the lions”, stormen av eldpelare, röken, facklorna och blodet… Livet ska vara roligt, men inte musik om döden. Behemoth segrar stort i kväll.

Fakta

Behemoth

Cradle Of Filth

Konsert på Trädgårn i Göteborg.

Bäst: In Solitude är extremt övertygande.

Sämst: 75 minuter Cradle Of Filth är ett tjog för många.