Klassikerna lyfter Oasis
Jag vet inte om det är bandets förtjänst.
Eller om man i själva verket ska tacka den fantastiska publiken.
Men faktum är att Oasis mot alla odds gör sin bästa spelning i Sverige sedan besöket på Gino för åtta år sedan.
Detta skulle kunna vara årets största överraskning.
Oasis har ju inte gjort ett enda riktigt minnesvärt framträdande sedan de en gång allsmäktiga bröderna Gallaghers hämndbegär på världen svalnade - det vill säga sedan de la hela världen under sina fötter - och även om nya albumet "Heathen chemistry" rent inspirationsmässigt vittnar om en viss uppryckning fanns det, tyckte jag, ingen anledning att förvänta sig något mer än ännu en ordinär uppvisning i gitarrmalandets trötta konst.
Men fanimig.
Det brinner på Cirkus.
Och framförallt beror det på publiken.
Ingen tycks ha upplyst fansen om att Oasis inte betyder nånting längre, så de ställer till med rena sjöslaget.
Drag och extas
Jag lovar, det har inte varit sånt drag, sånt ställ, sån extas i Skandinaviens vackraste konsertarena sedan Hyland var ung.
De fem britterna uppe på scenen kan helt enkelt inte undgå att smittas åtminstone en smula av entusiasmen.
Ingenting kan göra låtarna från "Be here now" och "Standing on shoulders of giants" särskilt roliga, ingenting kan få de attitydstinna surskallarna att bli underhållande att titta på och ingenting tycks heller kunna hindra dem från att emellanåt fastna i ett segt riff-tröskande - särskilt ett parti under slutet av ordinarie set som känns som en hopplös transportsträcka.
Men ändå.
Mer spänst
Det är mer spänst i framförandet än det brukar vara. Mer närvaro. Mer hetta. Framförallt klassikerna levereras som vore det 1994 igen.
Jag tänker då allra mest på den alltjämt magnifike rockstjärnan Liams insats vid mikrofonen. Som han sjunger "(What"s the story) Morning glory" och "Some might say". Så stora har de sångerna inte låtit sedan... ja, jag återkommer till den där legendariska spelningen på saknade Stockholmsklubben Gino, när Oasis eskapism kändes som det bästa som hänt och man vandrade tre meter ovanför marken efteråt.
Oasis må ha blivit ett band bland andra.
Men det är uppenbart att de fortfarande kan göra spelningar långt utöver det ordinära.
Kommentera
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer
Vad tycker du?
- MMS/SMS
- 71000
- E-post
- 71000@aftonbladet.se
- Telefon
- 08-411 11 11
...