Mauro har vuxit

MUSIK

MAURO SCOCCO

Beat Hotel (pop)

”Jag är fortfarande här”, deklarerar Mauro Scocco i det centrala spåret på ”Beat Hotel”. Det är ett understatement. Den före detta Ratata-sångaren är inte bara här – han befinner sig i sin långa karriärs stolta zenit. Det betyder inte att det bor en ny Sara på det här hotellet, det betyder inte att Mauro återigen är en ung soulboy på kryss mellan Stureplans hippaste krogar.

Intelligent som han är har den nu 40-årige stockholmaren tagit konsekvenserna av sitt åldrande och presenterar en vuxnare version av sig själv och sin musik.

Han blandar fortfarande glassig soul och blankpolerad västkustrock, men det finns en ny, dröjande ton i själva anslaget. Där låtarna förr träffade direkt, verkar de idag långsamt – och på djupet. Men den stora skillnaden är tyngden i texterna. De många vemodiga återblickarna är tecknade med en pondus och en skräpa man vanligtvis bara hittar hos kompisen Plura Jonsson.

Inledande ”En gång var jag kung” skulle rent av kunna ses som Mauros ”Alice”, med Norrköping utbytt mot Östermalm och Floyd Pattersons lastbilsflak mot punkarnas luciafest.

Låter de beskrivningarna tråkiga i gamla Ratata-fans öron ska ni veta att åtminstone nämnda ”Fortfarande här”, i vilken Scocco häftigt nog får draghjälp av sin amerikanske hjälte Michael McDonald, blir en stor, omtumlande hit av gammalt slag. Bara för att den är så satans bra. Mauro Scocco är i sanning fortfarande här.

Per Bjurman