I ständig rörelse framåt - och bakåt

Hellacopters är Hellacopters – fast hela tiden på nya sätt

Foto: Urban Andersson
MUSIK

The Hellacopters

Rock & roll is dead (rock)

PSYCHOUT/UNIVERSAL

I ”Before the fall” är de Hellacopters i boogie-osande The Inmates-kostymer.

I ”Leave it alone” är de Hellacopters med Stones- och Faces-häng i knävecken.

I fantastiska ”Might come see you tonight” är de Hellacopters på upphetsat powerpop-kalas i Flamin’ Groovies gamla pojkrum.

Och ? ja, ni fattar. Hellacopters är omisskännligen Hellacopters – fast hela tiden på nya sätt.

Som alltid. Det är ju själva poängen med det här bandet.

De nonchalanta tror att Nick Royale och de andra sitter fast i något slags konservativ föreställning om hur rockmusik måste låta.

Men i själva verket befinner de sig i ständig rörelse framåt – och, på samma gång, bakåt.

Nya upptäckter i då – och nutid inkorporeras hela tiden nyfiket och storögt i det patenterade, heliga Hellacopters-svänget.

Och så länge det är så, så länge det finns band som gör det med sådan hänförelse och dedikation,

kommer titeln på den här utmärkta skivan aldrig att besannas.

Per Bjurman