Bra – trots droger och demoner

Har inte sin bästa dag.
Foto: Jesper Frisk/rockfoto
Har inte sin bästa dag.
ROCKBJÖRNEN

Borlänge. Sedan Roky Erickson gjorde comeback härom året har han aldrig haft ett bättre band i ryggen än Okkervil River.

Att stora saker händer när två generationer Austin-musiker möts hörs inte minst på ”True love cast out all evil”, det excellenta album som Erickson gjorde ihop med Will Sheffs folkrockiga indiesextett tidigare i år.

Nya numret låter bäst

Vid den kokheta Fantasia-scenen är det en fröjd att höra fyra elektriska gitarrer driva på samtidigt i 13th Floor Elevators ”Reverberation”.

Vi får den och en rad andra Roky-obligatorier, och rentav en cover på Little Richards bamalamabomb ”Ooh! My soul”.

Allra bäst låter det nästan om de nya countryklingande numren, som ”Goodbye sweet dreams”.

Synd bara att huvudpersonen inte har sin bästa kväll.

Ber om guidning

Med tanke på alla droger och demoner som Roky Erickson har tampats med är det kanske inte så konstigt att han inte alltid är helt med i matchen. Men under tidigare gig, och inte minst på nya skivan, har jag slagits av hur närvarande han varit, hur välbevarad rösten är.

Här skorrar den emellanåt betänkligt, några gånger tappar han bort sig i texterna och står ofta halvt vänd mot Sheff, med en blick som ber om guidning.

Därför hittar konserten aldrig riktigt fram till den triumf som lurade om hörnet.

FAKTA

Roky Erickson & Okkervil River

Scen: Fantasia