Tryggt och helt pålitligt

HÄRFÖRAREN Lemmy Kilmister och hans Motörhead levererar vad de brukar utan att överraska eller missnöja.
Foto: Jerker Ivarsson
HÄRFÖRAREN Lemmy Kilmister och hans Motörhead levererar vad de brukar utan att överraska eller missnöja.
ROCKBJÖRNEN

GÄVLE. Ännu ett år. Och ännu en konsert med bandet som vare sig är i stånd att skaka om eller att göra någon riktigt missnöjd.

Ställ Motörhead på en scen och du får din rock?’n’?roll upptryckt ända upp i bihålorna.

Så som det är. Och så som det alltid görs.

Jag har så många gånger påpekat gruppens pålitlighet. Den har jämförts med ett vattenpass, en termometer, en linjal och andra instrument som påvisar riktning, temperatur eller övriga mät­bara förhållanden.

Ruskar aldrig om

Det kan tyckas gement och lafsigt att komma med dessa liknelser, men det är också så power­trion gång på gång väljer att presentera sig. Den går liksom aldrig ut för att ruska om publiken, spela med det häpnadsväckande som främsta argument eller att få någon att tappa hakan.

I stället är det en 95 minuter lång leverans. Där en ”Iron fist” tar struptag redan i entrén. Där det framförs låtar som heter ”Rock out”, ”Be my baby”, ”I got mine” och ”Going to Brazil”. Och där ”Ace of spades” spelas ut som första extranummer.

Udda inslag

Nu finns det ändå några, med gruppens mått mätt, udda inslag som gör att föreställningen ändå inte känns som en repris på en repris på något du har sett redan då du plockade bort stödhjulen på cykeln. Den gamla singelbaksidan ”Cradle to the grave” grävs fram ur arkiven, ”Just ’cos you got the power” är även den en inte helt förutsedd bekant från förr medan föga chockerande ”Killed by death” får visuell hjälp av svenska eld­jonglörerna My Wirdheim och Sarah Olsson.

Därför är det svårt att känna sig besviken. Eller omskakad. Eller på något sätt överraskad.

Bara tryggt förvissad om att mätinstrumenten inte ljuger den här gången heller.

FAKTA

Motörhead

Monster Stage, Getaway Rock.

Längd: En timme och 35 minuter. Publik: En stor del av de 9 000 besökarna. Bäst: Känslan av trygghet. Sämst: Du har säkert sett Lemmy mer taggad än så här. Det har jag också.