Rockbjörnen

Lysande – med värme & värdighet

Iron & Wine blir allt intensivare

MÅNGSIDIG. Sam Beam får god hjälp av sitt niomannaband.
MÅNGSIDIG. Sam Beam får god hjälp av sitt niomannaband.Foto: CHRISTER GUSTAVSSON/ROCKFOTO

Sam Beam, eller Iron & Wine som han kallar sig, har det senaste decenniet smugit fram som en av den amerikanska rockens mest mångsidiga och mångbottnade röster, lite mer övertygande för vart och ett av sina fyra album.

Lyssna bara på det nya, ”Kiss each other clean”.

Ofta åker han runt helt solo med sin gitarr, men på den här turnén har vi ynnesten att uppleva Iron & Wine som ett niomannaband.

Ett alldeles lysande sådant, med saxofoner och flöjter, mandolin, banjo och percussion. Tillsammans vecklar de ut Beams visioner ännu djärvare än på skiva.

Inleder ensam

Fembarnsfadern från South Carolina blandar gammalt och nytt, inleder ensam och bygger sedan både ut bandet och intensiteten. Beam glider lika säkert som elegant från akustisk flanellfolk över Calexico-febriga ökenstämningar, atmosfärisk frijazz och Van Morrison-funk mot sinnligt, finstilt afrikanskt sväng.

Texterna berättar lysande historier, inte sällan laddade av religiösa referenser, som ger musiken en väldigt speciell värme och värdighet.

Vi glömmer inte

När Beam lämnar oss, efter nästan 90 minuter, är det åter bara han och gitarren i den fantastiska, utdraget mässande ”The trapeze swinger”.

”Please remember me”, sjunger Beam, gång på gång.

Men att vi ska glömma honom är förmodligen det sista han behöver oroa sig för.

FAKTA

➕➕➕➕

Iron & Wine

Konsert på Debaser Medis, Stockholm.

Bäst: ”House by the sea”. Sämst: Lite synd att eminenta Rosie Thomas får nöja sig med att bara sjunga kör i kväll.