Lykke Li gräver guld

... men popskatten lyfter aldrig riktigt

ROCKBJÖRNEN

Sveriges mest hypade popstjärna bjuder på efterlängtat nytt material.

Dessvärre betyder ohörda låtar också ofta att det blir svårare att trollbinda publiken.

KRAFTFULLT Det är mäktigt när Lykke Lis bebisröst ljuder över de mullrande pukorna.
KRAFTFULLT Det är mäktigt när Lykke Lis bebisröst ljuder över de mullrande pukorna.

Utsålda konserter i Berlin, Paris och London är avverkade och biljetterna till sista datumet i New York om några veckor är också slut. Lykke Li-febern håller i sig och självklart är även Kägelbanan fullsatt till sista kvadratcentimetern.

Vilda västern

Lykke Li är alltså ute på en kort klubbturné för att smygtesta nytt material från kommande skivan. Det bjuds amerikanska stämningar, inte sällan med suggestiv Vilda västern-känsla. Ödesmättad countrypop à la Morricone på ”Jerome” möter galen regndans på ”Dance, dance, dance”. Kanske inte så konstigt då att raderna ”Like the shotgun need an outcome I’m your prostitute, you gon get some” från nya singeln ”Get some” för tankarna till Swearengens saloon i tv-serien ”Deadwood”.

Sprött och bräckligt

Lykke Li, fortsätter muta in sitt guldgrävarområde någonstans mellan Robyns, Jenny Wilsons och El Perro Del Mars popfyndigheter. Sprött och bräckligt möter kraftfullt och mäktigt. Bebisröst över bas och mullrande pukor. Självklart bjuder hon också på det bästa från ”Youth novels” och en coverfavorit, den här gången electroduon The Big Pinks låt ”Velvet”.

Dolt i rök

Konserten är ganska lik spelningen på Way Out West. Svarta tygsjok, ett band nästan helt dolt i tjock rök och Lykke Li själv i höga klackar och det långa håret i samma frisyr. Rimligtvis borde Lykke Li och hennes musik funka ännu bättre i en liten klubblokal och utan sommarens förkylning, men det lyfter faktiskt aldrig riktigt som då.

FAKTA

Lykke Li

Konsert på Kägelbanan, Stockholm.

Publik: 600 personer. Längd: 70 minuter. Bäst: Nya ”I follow rivers” och ”Breaking it up”. Sämst: Lite enformigt och odynamiskt emellanåt. Fråga: Varför inte fler egna klubbiga låtar när ”Silent Shout” ändå slängs in i mixen?