Refused återförenas – spelar på Way Out West
De svenska hardcore-pionjärerna gör två konserter i USA – och en i Sverige
Refused återförenas.
Nu är det klart att de spelar på Way Out West i Göteborg i sommar.
– Vi vill göra det igen, vi vill göra det rätt, skriver bandet i ett uttalande.
I natt avslöjade Refused att de kommer att återförenas – för två konserter på Coachella-festivalen i USA den 13 och 20 april.
Nu är det även klart att de gör en konsert på sommarens Way Out West-festival i Göteborg som går av stapeln den 9-11 augusti.
– Allt annat kan kvitta. Det här är en av ytterst få saker du verkligen inte får missa, skriver festivalen i ett pressmeddelande.
De svenska hardcorepunk-pionjärerna splittrades med buller och bång 1998. Sedan dess har bandets medlemmar – med Dennis Lyxzén och David Sandström i spetsen – haft egna framgångsrika karriärer.
I slutet av 2011 började en affisch från Coachella-festivalen cirkulera med Refuseds namn på listan av band som skulle uppträda. De förnekade då att de skulle återförenas – men nu står det alltså klart att ryktena var sanna.
– En återförening har verkat irrelevant för oss. För mycket annan skit att göra.
Vi gjorde aldrig ”The shape of punk to come” rättvisa
Men bandet skriver att tankarna på en återförening fått ligga och mogna. Sedan hörde Coachella-festivalen av sig.
– Det här är löjligt. Vi har vänner som skulle mörda nära släktingar bara för att få åka dit och se band spela. Låt oss göra det, en sista gång.
– Vi gjorde aldrig ”The shape of punk to come” rättvisa när den kom ut, vi var för upptagna av små interna bråk för att verkligen kunna fokusera på jobbet. Och plötsligt finns det en möjlighet att göra den som den var tänkt att göras. Vi vill göra det igen, vi vill göra det rätt. För alla människor som hållit musiken vid liv genom alla dessa år, men också för vår egen skull.
– Som Jesus, blev Refused bara större efter sin död, konstaterar Way Out West i ett pressmeddelande.
Biljetterna till Way Out West släpps den 26 januari kl 9.00.
Läs hela bandets uttalande här
We had a band once, in Umeå. We would pile in a van, like every other punk band, and thunder off in pursuit of friends and glory in some basement in front of 20 people, 50 people, in towns 4-5 hours away. Sometimes there would be more than a hundred people and we would later in the week refer to that as a “big show”. We were ambitious, but we didn’t think of it as a career. We never made any fiscal sense whatsoever during 7 years of touring. Like most punk bands, it never occurred to us to even try. We had a scene, we had some politics and we had just a hint of artistic ambition. True to our Swedish roots we got very serious very fast. And then suddenly we got good. It’s a delicate path to tread for precocious twentysomethings anywhere on the planet, but this particular bunch didn’t make it. And that was fine. Most enterprises in life are unrelated to incredibly violent rock music.
It’s been a motley 14 years since our band came apart. We’ve all kept busy in our respective endeavors but we’ve all remained friends and kept in touch. There have been offers, and lots of jokes about these offers. We’ve sort of looked down from our high horses and made fun of people who’ve just wanted to share the psychopathic intensity that we would deliver on a nightly basis in our post-pubescent prime. A reunion has just seemed irrelevant to us. Too much other shit to do.
But then Kristofer got his degree from the Swedish opera academy, Jons medical studies began drawing to a close and Dennis and David started a new hardcore band together. Finally, after a decade and a half hiatus, Kristofer picked up the guitar again. Which made David want to play the drums again. Which in turn led to all four of us suddenly making new music in assorted constellations. As all this was brewing, Coachella got in touch. There were a couple of phone-calls, lots of skepticism, some hesitant enthusiasm before one of us basically said: “– This is ridiculous. There are friends of ours who would murder close relatives just to go see bands there. Let’s just do it, one last time.” And with that, socialist fag-loving pc scumbags were on the road again.
We never did “The shape of punk to come” justice back when it came out, too tangled up in petty internal bickering to really focus on the job. And suddenly there’s this possibility to do it like it was intended. We wanna do it over, do it right. For the people who’ve kept the music alive through the years, but also for our own sakes.
We feel that you deserve it and we hope the feeling is mutual.
See you in the pit.
//Refused
källa: Refuseds hemsida
Kommentera
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer
- MMS/SMS
- 71000
- E-post
- 71000@aftonbladet.se
- Telefon
- 08-411 11 11