”Kan marknadsföras som en musikalisk viagra”

Nöjesbladets Henrik Ståhl listar sina önskeband till ”Guitar hero”

NÄSTA GITARRHJÄLTAR? Om Nöjesbladets Henrik Ståhl får bestämma finns Iron Maiden och In Flames med på listan. Vad tycker du?
Foto: ROGER LUNDSTEN, ANNIKA AF KLERCKER
NÄSTA GITARRHJÄLTAR? Om Nöjesbladets Henrik Ståhl får bestämma finns Iron Maiden och In Flames med på listan. Vad tycker du?
SPELA

Aerosmith? I ett alldeles eget ”Guitar hero”?

Nåväl. Activision räddade lyckligtvis det musikaliska magplasket med ett ”Guitar hero: Metallica”.

Och när nu den fantastiska banddraken är i land slås man naturligtvis av diverese svindlande tankar och fantasier om makalösa band som skulle göra sig utmärkt i egna ”Guitar hero”-spel.

Här min lista över de fem bästa tänkbara ”Guitar hero”-banden.

5. Nirvana

Att ”Heart shaped box” fick representera ett av 1990-talets (och kanske världshistoriens) mest inflytelserika band i ”Guitar hero 2” var en smärre skymf. Inget ont sagt om låten i sig – men ett värre sömnpiller i ”Guitar hero”- sammanhang har sällan skådats (möjligtvis med undantag för de inledande minuterna i Lynard Skynards ”Free bird” i samma spel).

Tänk er ett ”Guitar hero: Nirvana” med makalösa musikaliska underverk som ”Smells like teen spirit”, ”Scentless apprentice”, ”In bloom”, ”Lithium”, ”Territorial pissings” och ”Negative creep”. Jag fullkomligt ryser av välbehag.

4. In Flames

Den högoktaniga käftsmällen ”Take this life” är ett monumentalt bevis på In Flames storhet i ”Guitar hero”-sammanhang. Synd att Activision fegade och placerade den som bonuslåt – men det är ett felsteg som nu kan rättas till.

Och att de produktiva göteborgarnas välfyllda musikkatalog förmodligen överstiger både Aerosmiths och Metallicas (tillsammans!) torde väl bara innebära i huvudsak angenäma bekymmer för spelskaparna – beslutsångest.

3. Iron Maiden

Jag tänker utan omsvep erkänna att jag aldrig lärt mig uppskatta den brittiska järnjungfruns spralliga, svängiga, hurtiga hårdrock. Det är ingenting jag någonsin stuckit under stolen med. Men samtidigt kan jag lika lättvindigt erkänna att jag faktiskt skulle uppskatta ett ”Guitar hero” med brittrockarna i huvudrollen.

”Trooper” och ”The number of the beast” tillhör tveklöst två av de största ”Guitar hero”-ögonblicken någonsin.

Och tanken på att få bränna av solot i ”Run to the hills” eller intro- och versriffen i ”Fear of the dark” med plastguran i högsta hugg är snudd på svindlande.

2. Dire Straits

”Sultans of swing” allena, som jag ofta inbillar mig är världens genom tiderna bästa låt och lika ofta får för mig att jag har rätt, är skäl nog att förära Mark Knopflers pop- och rockorkester ett eget ”Guitar hero”. Det är bara att plocka fram stora spaden och börja skyffla ur den sällsynt välsorterade låtbank Dire Straits hann fylla under sin levnadstid.

Släng in några av Mark Knopflers soloalster (de få som faktiskt kommer i närheten av samma klass som Dire Straits) som bonusgodis och vi har ett makalöst välpaketerat ”Guitar hero”-äventyr.

1. Steve Vai

Why oh why, är min ständiga fråga. Why oh WHY har vi inte sett mer av Steve Vai i ”Guitar hero” (och med ”mer” menas här ”över huvud taget”)? Skandal, tamejfan! Tycka vad man vill om gitarronanister, men vilken hardcore-spelare skulle klaga över den utmaning Steve Vais snortajta turbolicks skulle innebära? En fullständigt logisk uppföljning på DragonForces brutalsvåra ”Through the fire and the flames” från ”Guitar hero 3”.

Steve Vai i ”Guitar hero” skulle kunna marknadsföras som en musikalisk Viagra – och en lika enkel som självklar väg till orgasm.

Hur ser din lista ut? Kommentera i artikelkommentarerna nedan!