Sällsynt episkt misslyckande

The 3rd birthday saknar allt som gjorde de gamla föregångarna fantastiska

1 av 4
BLANDADE KÄNSLOR Klassiska spelhjältinnan Aya Brea är tillbaka. Tyvärr hade vi önskat henne en trevligare välkomstfest.
SPELA

ACTIONROLLSPEL Ge Werner Herzog chansen att göra spel och han skulle göra ”Parasite eve”. Mystiskt. Poetiskt. Annorlunda. Inte så mycket för sättet det bygger upp sin story om kroppslig terror på, utan för dess förmåga att bygga stora stämningar med små medel.

Förutsägbart kaos

Tills nu. PSP-uppföljaren ”The 3rd birthday” lägger alla subtiliteter åt sidan efter ungefär trettio sekunder. Massiva tentakelträd skjuter upp ur New Yorks undre på självaste julafton, förvridna bestar går bärsärkagång längs Broadway och civilisationen som vi känner den rycks upp med rötterna.

Vad som följer är en serie trånga korridorstrider enligt actionspelens tummade mall, kombinerat med ett typiskt japanskt frossande i vapenuppgraderingar och levlande.

Spännande strider hjälper inte

Spelets gimmick är att det hela egentligen utspelar sig ett år efter de apokalyptiska händelserna. Hjältinnan Aya Brea har förmågan att resa tillbaka i tiden och ta kontroll över i princip vilken människa som helst. Faktum är att hon kan nyttja den här ”Matrix”-effekten när hon vill, något som är av strategisk vikt under de stora bossbataljerna.

Men ”The 3rd birthday” är, vissa spännande strider till trots, ett episkt misslyckande från Square Enix sida. Handlingen är löjeväckande tillkrånglad, Aya själv reducerad till ett flämtande våp och den avslutande twisten ett förlamande frågetecken.

Det enda som är mystiskt med den här uppföljaren är hur allt kunde gå så fel.

FAKTA

➕➕ The 3rd birthday

Från 16 år

Format: PSP (399 kr)

Följ Spela!

Vill du också ha koll på när vi publicerat nya recensioner, förtittar, krönikor och reportage?

Du kan följa Spela på både Twitter och Facebook.

Följ oss på Twitter här!

Följ oss på Facebook här!

Jonas Högberg