Trogen tolkning av fantastiskt kortspel

Men inte samma sak som att spela Magic på riktigt

SPELA

KORTSPEL ”Magic: The gathering” är inte ett spel.

Det är ett spel plus känslan att väga sin kärleksfullt sammansatta lek i handen. Plus känslan av att bläddra i pärmen där man satt in alla sina värdefullaste kort, plus känslan av att falla ihop mitt i en turnering efter att ha levt på endast ostbågar i två dygn, där sömn bortprioriterats till förmån för att skratta åt skämt som bara supernördar kan förstå, ge ifrån sig odörer som bara supernördar kan ge ifrån sig och ha så roligt som bara supernördar kan ha.

Ovanligt vettigt

”Magic: The gathering” är ett spel, men det är samtidigt en väldigt fysisk upplevelse. Och det är det som gör det så fantastiskt.

Men om man tvunget vill att ”Magic” ska vara enbart ett spel så kan man spela ”Duels of the planeswalkers 2012”. Det är ett ovanligt vettigt försök att binärifiera det världsberömda kortspelet. Det går smidigt att spela det, i alla fall om man inte jämför med dess analoga förlaga. Det innehåller ungefär alla features man kan begära (en kampanj, olika multiplayerlägen och en digitalexklusiv besegra-en-boss-utmaning), i alla fall om man är okej med att det inte går att bygga sin egen kortlek.

Klent substitut

Och det kan säkert verka vara en väldigt trogen datorspelversion av originalet, i alla fall om man är en av dem som aldrig har upplevt hur fantastisk det kan vara att spela det på riktigt.

Lyckligtvis är jag inte en av de människorna.

FAKTA

➕➕➕ Magic: The gathering: Duels of the planeswalkers 2012

Från 7 år

Format: PC (90 kr), Playstation 3 (90 kr), Xbox 360 (96 kr)

Följ Spela!

Vill du också ha koll på när vi publicerat nya recensioner, förtittar, krönikor och reportage?

Du kan följa Spela på både Twitter och Facebook.

Följ oss på Twitter här!

Följ oss på Facebook här!

Johan Martinsson