Fantasifull och engagerande sandlåda

Infamous: Second son till PS4 imponerar – men de moraliska valen är problematiska

1 av 8
SPELA

ACTION ”Sliding doors”.

Jag önskar att ”Infamous: Second son” vore mer som ”Sliding doors”.

Peter Howitts film från 1998 skildrar en kvinnas liv utifrån två olika scenarier. I det ena missar hon ett tunnelbanetåg och blir rånad. I det andra hinner hon med sitt tåg och kommer på sin otrogna pojkvän mitt i akten. Därefter visas hennes båda livsöden upp i korta klipp om vartannat.

Om ”Sliding doors” varit ett spel hade vi bara fått uppleva halva filmen.

I spel har vi nämligen fått vänja oss vid att bli påtvingade svartvita moraliska val, vilket ofta innebär ett val mellan en ”god” och en ”ond” handling.

Rusar i ljusets hastighet

Jag har egentligen inget emot det. Speciellt inte när ”Infamous”-spelen gör det, eftersom de är djupt präglade av superhjälteserier. Polariserande åsikter och handlingar tillhör paketetet.

Problemet är att valen man gör också innebär att man går miste om stora delar av spelet. När jag tillåts provspela ”Second son” innebär det ”goda” och det ”onda” valet två helt olika uppdrag. I det ena slåss jag mot skurkar i hamnen och märker ut knarknästen som min polare Fetch kan förstöra. I det andra slår vi tillsammans ner protestaktioner som äger rum i stadsdelen vi befinner oss i. Båda uppdragen är roliga och ger mig chansen att använda den nye hjälten Delsin Rowes superkrafter på olika sätt. Nere i hamnen agerar jag i det öppna och skjuter fiender på avstånd, inne i staden rusar jag uppför tegelhus i ljusets hastighet för att kunna slå ner mot aktivisterna nedan med våldsam kraft.

Rebellisk douche

Eftersom det är ett demo får jag tillfälle att spela båda uppdragen, men när det färdiga spelet väl släpps kommer alltså delar av det stängas ner på grund av valen man tvingas göra. Detta trots att flera studier visat att den stora massan dels inte spelar om spel, dels så gott som alltid väljer det ”goda” alternativet.

Och det är ju synd. Sucker Punch ser nämligen ut att ha gjort ännu ett fantasifullt och engagerande sandlådespel. Superkrafterna kommer den här gången att finnas i flera olika uppsättningar, den graffitimålande protagonisten gör sig alldeles utmärkt som rebellisk douche och grafiken är minst sagt imponerande.

Fel scenario

Jag kan bara inte skaka av mig tanken att ”Second son” hade kunnat vinna mycket på att, istället för att förse oss med förmodat meningslösa moraliska val och därigenom exkludera gameplay-sektioner, växla mellan de båda händelseförloppen.

Men eftersom Sucker Punch redan tycks ha gjort sitt val är det inte svårt att se framför sig ett scenario där ”Second son” misslyckas med att leva upp till sin potential.

Snarare än ett där det blir Playstation 4:s första riktiga killer app.

FAKTA

FÖRTITT: Infamous: Second son

Format:

Playstation 4 (21 mars)

Spela även: ”Saints row IV” (Xbox 360, Playstation 3, pc). Hysteriskt, plumpt och smaklöst, men också en alldeles utmärkt parodi på de senaste årens superhjältespel.

Visste du att... Sucker Punch, spelstudion bakom ”Infamous”, tidigare gjort barnvänliga ”Sly Cooper”-serien?

Just nu: ser vi fram emot att få veta mer om Delsins superkrafter. I demot kan han byta krafter genom att suga in rök från skorstenar och neon från gatskyltar.