Transformers: War for Cybertron

SPELA

Glöm inte att ta med mamma eller pappa till butiken om du ska köpa det här spelet.

Det har nämligen 12-årsgräns.

Jag har egentligen inga problem med att unga – eller ens vuxna – män roas av robotar. Och om man insisterar på att hålla sig till västerländska fabrikat så är väl Transformers ett helt okej ställe att börja på, så länge man undviker allt som går att relatera till Jerry Bruckheimers filmtolkningar (vilket tyvärr inkluderar det här spelet).

Sedan ska man kanske inte haka upp sig på åldersgränsen, för ”War for Cybertron” riktar sig uppenbart till en helt annan åldersgrupp än 12-åringarna. Nämligen fyraåringarna.

Till och med de allra lömskaste robotarna beter sig helt lobotomerat, det enda de gör är att skrika på varandra med filmskurkröster (påminn mig om varför robotar måste kommunicera genom att PRATA?) och dra vitsar som inte ens skulle funka i Göteborg. Dialogen i ”War for Cybertron” är en större katastrof än oljeläckan i mexikanska golfen. Barack Obama skulle kunna gå till omval på att bekämpa det här spelet.

Allt det här är ett väldigt högt pris att betala för lite helt vanlig tredjeperson med helt vanliga spellägen. Det går att gnugga fram gnistor online om man verkligen försöker, men matcherna fattar aldrig riktigt eld. Det går även att leka Firefight (förlåt, ”Escalation”), och det går att köra den svinlinjära och ganska ojämna kampanjen i co-op. Men då får man ganska ofta finna sig i att kickas ut till startmenyn med motiveringen att man tappat kopplingen till matchvärden. En ursäkt man slutar tro på efter sådär 40 försök.

Jag säger inte att alla som gillar Transformers är barn.

Men om du är beredd att lägga ut 599 spänn på det här spelet skulle du förmodligen ha roligare med en prenumeration på Fantomen.

Alfred Holmgren