En plats där alla inte är välkomna

BEAT ’EM UP Man hör ofta att spelandet blir mer och mer lättillgängligt.

Det är ett fint sätt att säga att det trycks längre och längre ner i halsen på oss.

Facebook och smartphones gör gaming till ett begrepp som ploppar upp i våra feeds och fickor dagligen, lika självklart som Instagram-luddiga bilder på lunchsalladen eller statusuppdateringar om fotbolls-EM.

Samtidigt visar ”Dark souls” , ”Mega Man 9” och ”Super meat boy” att det fortfarande finns en hunger efter spel som lämnar djupa revor i själen; ärr som sätter sig längre in än någonting man kan uppleva i ”Farmville” eller ”Angry birds”. Att det fortfarande finns platser dit alla inte är välkomna.

För arkadspelens adel

”Virtua fighter” är en sån plats. En avskärmad oas för arkadspelens adel, ett spel du bara kommer förstå dig på om det flyter Sega-blått blod i dina ådror. Om du inte var med och trängdes kring kabinetten 1993, när en spelomgång kostade fem kronor och karaktärerna såg ut som vandrande pappkartonger, kommer ”Virtua fighter” aldrig öppna sin famn för dig.

Det spelar ingen roll att du inte längre behöver resa till Japan, eller ur soffan, för att få tillgång till ”Virtua fighter 5: Final showdown”. Sega har, i enlighet med tidsandan, försökt göra det så lätt som möjligt för dig – till exempel genom att bara släppa spelet via nedladdning – men det finns vissa gränser de aldrig kan passera. Det säger en del att de hellre sänker priset än de murar som alltid omgett ”Virtua fighter”.

Mikroskopisk prislapp

Om man ställer sig på tå och försöker blicka bortom dem hägrar ”Virtua fighter 5: Final showdown” mer förföriskt än någon av sina föregångare. Prislappen är mikroskopisk. Det är hårdare polerat än de två tidigare versionerna av samma spel. Det har en spelmekanik som gradvis trimmats i snart 20 års tid. Det innehåller fler karaktärer än den här serien någonsin gjort. De pastellfärgade pappkartongerna har förvandlats till akrobatiska kampkonstnärer med muskler tindrande av svett.

Men de där murarna det omges av kan ingen ”Angry birds”-spelare i världen riva.