Recension

Nintendo – när de är som bäst

Nintendo land är inte trivialt som Wii sports

Minispelssamling Har du svårt att förstå grejen med ”Nintendo land”? Ta det lugnt. Det gör ingen annan heller.

När Nintendo lanserade Wii hade de det perfekta trumfkortet i ”Wii sports”. Ingen kunde heller missförstå budskapet som bilderna på glatt spelande vanliga människor kablade ut: det här är ett spel för alla. Som alla kan spela utan att göra bort sig. Som alla kan förstå.

”Nintendo land” har inte den lyxen.

Nintendo har nämligen helt kallt vänt det självklara ryggen och satsat på – gammal hederlig speldesign istället. Det här är nämligen ingen framtidsvision. Det är historierevision.

Skicklighet en dygd

Som namnet antyder är det en digital nöjespark det handlar om där temat är Nintendos historia. Det har resulterat i tolv olika minispel, sex stycken som är avsedda för den ensamme spelaren, tre för de som vill samarbeta med andra och tre för de tävlingsinriktade. Här finns uppdateringar av klassiska spel som ”Balloon fight” och ”F-zero”, men även knasiga lekar där man springer runt i Marios stass och leker kull.

Och visst är det mer casualinriktat nonsens än hardcorehetsigt allvar, men det blir aldrig sådär trivialt som ”Wii sports” hade en benägenhet att vara. Med knappar, ett gyroskop och en tryckskärm som kontrollmetoder blir precision och fingerfärdighet handelsvaror igen, och skicklighet en dygd.

Helt nya upplevelser

Jag älskar framför allt hur spelet delar ut olika roller till deltagarna beroende på om de håller en Wiimote eller den nya Ipad-liknande hybridkontrollen i handen. Något som utnyttjas suveränt i det ”Luigi’s mansion”-liknande spöksmygarspelet. En person är spöke, en till fyra motspelare är människor försedda med ficklampor. Spöket, som kontrolleras med Wii U-paddan, kan se i mörkret på kontrollens skärm och hela tiden hålla koll på motståndarna. Människorna tvingas nöja sig med den halvt nedsläckta tv-skärmen och får navigera sig fram med sina ficklampor. Deras kontroller börjar skaka när spöket är nära – liksom deras nerver. Vem tar vem?

Det här är Nintendo när de är som bäst; när de lyckas skapa upplevelser som jag aldrig varit med om tidigare. Och ”Nintendo land” levererar sannerligen på den punkten. Jag har redan haft mer skoj med Wii U-paddan i det här spelet än jag haft med Wiimotens förbannade viftande i sex års tid.

Grejen med ”Nintendo land”?

Det är inte ”Wii sports”.

Jonas Högberg

Speltoppen

1 (NY) The elder scrolls online pc

 

2 (1) Diablo III: Reaper of souls pc

 

3 (2) Infamous: Second son Playstation 4

 

4 (4) Diablo III pc

 

5 (10) Minecraft Xbox 360

 

6 (3) Fifa 14 Playstation 3

 

7 (12) Fifa 15 Playstation 4

 

8 (ÅT) Counter-strike: Source pc

 

9 (5) Fifa 14 Xbox 360

 

10 (9) Final fantasy X/X-2 HD remaster Playstation 3
 

11 (16) NHL 14 Playstation 3

 

12 (14) NHL 14 Xbox 360

 

13 (11) Titanfall pc

 

14 (ÅT) Assassin’s creed IV: Black flag pc

 

15 (6) Battlefield 4 pc

 

16 (ÅT) Skate 3 Xbox 360

 

17 (19) The Lego movie videogame Playstation 3

 

18 (17) The Lego movie videogame Xbox 360

 

19 (ÅT) Far cry 3 Xbox 360

 

20 (20) Lego Marvel super heroes Playstation 3


Speltoppen bygger på spelförsäljning inrapporterad från återförsäljare i Sverige och är sammanställd av media control GfK.

Om Aftonbladet