Hitlers lömska lögn om det ariska folket

Myten om arierna som ett "högtstående blont vikingafolk" odlades grundligt av nazismen och Adolf Hitler och gjordes till en egen stolt nationalhistoria. Sanningen var istället att forskare långt tidigare hade hittat ett samband med Indien i de allra äldsta indiska skrifterna.
Foto: Carin Ericson/SVT
Myten om arierna som ett "högtstående blont vikingafolk" odlades grundligt av nazismen och Adolf Hitler och gjordes till en egen stolt nationalhistoria. Sanningen var istället att forskare långt tidigare hade hittat ett samband med Indien i de allra äldsta indiska skrifterna.
TV

SERIESTART

"Ur det förflutnas dunkel"

SVT 2 20.00

Adolf Hitler och hans nazistiska ideologer kokade ihop en hel mytologi kring germanerna, framför allt tyskarna, som det ljushyllta, resliga ”ariska” herrefolket.

Att arierna var förfäder till de inte alltför blonda människor som numera bebor norra Indien valde Führern att strunta i.

Frågor kring vårt indoeuropeiska ursprung och kring det laddade begreppet arier ventileras i programmet ”Mellan sanskrit och hakkorset”.

Det ingår i en serie, ”Ur det förflutnas dunkel”, på tre avsnitt som gjorts av Lena Einhorn och Bengt Berg. Det första, i kväll, tar upp indoeuropéerna, det förmodade urtida stamfolk för greker, romare och germaner som antas ha haft sina boplatser någonstans kring Svarta havet/Centralasien och därifrån ha marscherat ut i olika väderstreck någon gång under det andra årtusendet före Kristus.

Indoeuropéernas språk har av språkforskarna betraktats som gemensam urkälla för till exempel vårt eget svenska tungomål, andra germanska och romanska språk, grekiskan och latinet. Men också för persiskan och sanskrit, det senare den indiska kulturens klassiska litteraturspråk som den hinduiska religionens heliga texter – de så kallade Vedaskrifterna – författats på.

Att det trots det väldiga geografiska och kulturella avståndet fanns en fundamental släktskap mellan de sistnämnda orientaliska språken och våra egna europeiska var något som lingvisterna började ana för lite drygt 200 år sedan. Eller rättare sagt en bestämd portalfigur inom jämförande språkforskning som vi får stifta bekantskap med i programmet – engelsmannen sir William Jones (1746–94), orientalist och språkgeni som lärde sig 28 olika språk, oftast genom självinlärning. Han talade, skrev och förstod bland annat latin, grekiska, arabiska, persiska, hebreiska, sanskrit och kinesiska.

Efter ihärdiga studier kunde Jones år 1786 – han var då domare i Brittiska Indiens huvudstad Calcutta – för första gången slå fast att det fanns ett klart grammatiskt samband mellan indiernas sanskrit och den klassiska grekiskan.

Därifrån var steget inte så långt till föreställningen att arierna, det folk som någon gång kring 1500

f Kr kommit invandrande från nordväst till norra Indien, var samma folk som européerna.

Och den absurda slutpunkten på denna tankekedja blev nazisternas rasfilosofiska rappakalja om arierna som det starka nordiska härskarfolket, där tyskarna var juvelen i kronan. Hitler gick till och med så långt att han från Indien hämtade en urgammal religiös symbol, hakkorset eller swastikan, och gjorde den till nazismens ökända partimärke och Tredje rikets statsflagga.

I de två kommande programmen behandlar Einhorn och Berg de finsk-ugriska folkgrupperna och israeliterna.

Ny bild friar O J Simpson

DOKUMENTÄR

"OJ Simpson- historien som aldrig berättades"

TV4 22.45

Målet mot O J Simpson, en av USA:s mest legendariska idrottsidoler, blev ett av rättshistoriens mest spektakulära och omstridda.

Simpson friades från anklagelsen för dubbelmord på sin ex-hustru och hennes pojkvän hösten 1995. Men i ett nytt civilmål 1997 dömdes han som ansvarig för dådet och tvingades betala ett stort skadestånd.

I BBC-dokumentären ”O J Simpson – the untold story” får vi en annorlunda bild av hur dubbelmordet kan ha gått till.

En bild som friar Simpson och blottlägger inkompetens och skandalös behandling av bevismaterialet.

Tre starka kvinnor i centrum

SERIESTART

"Kärlekens gränser"

TV4 21.00

Det tillhör ju inte vanligheterna att dramatiska kärleksserier i tv utspelas på Nya Kaledonien, så håll till godo när TV 4:s ”Kärlekens gränser” tar er med till den cigarrformade, andlöst natursköna polynesiska ön i Stilla havet. En ö, som i förbigående sagt, fortfarande tillhör Frankrike.

Sex delar lång är denna episka fransk-australiska berättelse som omspänner ett sekel och börjar under 1800-talets senare hälft när Nouvelle Caledonie med dess urbefolkning, kanakerna, blev en fransk koloni. I handlingens centrum står tre ovanliga och starka kvinnor från tre olika generationer. Historien går ända fram till våra dagar när kanakerna slåss för den självständighet de hittills förnekats, eftersom folkmajoriteten på Nya Kaledonien röstat emot löskoppling från Frankrike.

Pelle Jacobsson