Hormonerna som gör oss tända på varann

TV

Vem har inte hört talas om adrenalin, testosteron och östrogen?

Hormoner som i hög grad påverkar vårt beteende och vårt humör, ja hela vår personlighet.

Om dessa små blodtransporterade molekyler som far omkring kors och tvärs i kroppen handlar den brittiska BBC-serien "Kropp, känslor, kemi" med start i kväll.

Atlanta, Georgia, USA har på senare år blivit ett världsnamn - som arrangör av OS 1996 och som hemmabas för tv-draken CNN.

Men Atlanta är också apforskningens Mecka och om detta får vi veta mer när vetenskapsmagasinet "Nova" säsongsstartar.

Foto: Andreas Lundberg

SERIESTART "Kropp, känslor, kemi"

SVT 2 20.30

Ska man mycket kortfattat beskriva vad hormoner är kan det låta så här: kemiska ämnen som produceras i någon körtel, förs in i blodomloppet och transporteras till celler som vanligen är belägna långt från tillverkarorganet.

I en något slarvig vardaglig jargong har hormoner ofta fått bära hundhuvudet för mänskliga beteenden som gör oss ledsna och förbannade - allt från chefens hänsynslösa utskällning till tonårsungens rosenrasande rebelltrots och hustruns obegripliga känsloturbulenser. För att inte tala om hur hormoner ofta kopplas till sex - ta bara feministernas ständiga raljerande kring "testosteronstinna hannar".

Just adrenalinet, ett hormon som bildas i binjuremärgen, har väl blivit det för den breda allmänheten mest kända i sin syskonskara. Adrenalin, som brukar kallas stresshormon, utsöndras i kroppen vid fysiska och psykiska stress- och risksituationer, vid hårt fysiskt arbete, vid ansträngande idrottsprestationer etc. Och detta hormon har också fått en viktig användning som läkemedel vid hjärtstillestånd, svår astma och svåra allergiska reaktioner. Och det är förstås adrenalinproduktionen i kroppen som hjälper oss att överleva i kritiska situationer - att kämpa mot de farliga undervattensströmmarna och ta sig levande tillbaka till badstranden, att springa fortare än busen som vill slå ner dig.

Den första delen av "Kropp, känslor, kemi" presenterar fundamentala fakta om hormonerna och berättar om de så kallade hormonstormarna, när kroppen kan råka riktigt ordentligt i olag, beroende på att vi inte i tid varseblir eller respekterar kroppens egna signaler, något som dessvärre befrämjas av det allt extremare arbetstempot i västerlandet.

Arbetsstress, men även till exempel artificiell belysning, p-piller med mera kan utlösa hormonellt orsakade sömnrubbningar, irritationer, klimakterium, den numera så aktuella utbrändheten och en lindrigare krämpa som många flygresenärer brukar känna av - jetlag.

Aporna blir allt mer civiliserade

SÄSONGSSTART "Nova"

SVT 2 20.00

Sue Savage-Rumbaugh, kontroversiell biologiprofessor vid Georgia State University, har tillsammans med sin bonoboschimpans Kanzi blivit den internationella apforskningens mest prominenta par.

Kanzi har gjort en stor insats för att höja sin arts status i våra ögon. Visserligen kan Kanzi inte tala människospråk men han har i åratals "samtal" med Savage-Rumbaugh bortom all tvekan visat att han förstår en imponerande mängd talad engelska och att han själv kan kommunicera genom att trycka på symboler på ett specialkonstruerat tangentbord.

Forskarna börjar nu bli alltmer övertygade om att primaterna - de oss människor mest närstående aporna - besitter civiliserade egenskaper som moral, kultur och avancerade sociala kontaktnät.

Från apor till vikingar. "Nova" berättar den senaste sanningen om våra långväga ambulerande förfäder - att de filade och slipade sina tänder för att se stiligare ut. En vetenskaplig genomgång av ett stort antal vikingakranier visar tydligt att de ägnade sig åt kroppskonsten tandfilning - en sed som de kan ha lärt sig av asiatiska folk på sina långa resor i österled.

Skillingtryck från barndomen

KULTUR "Astrid Lindgren - visor och skillingtryck"

SVT 1 20.00

Astrid Lindgren är inte bara böcker, filmer och tv-serier. I hennes sagor och berättelser förekommer också mängder av visor och sånger som här ägnas ett särskilt program, "Astrid Lindgren - visor och skillingtryck". Skådespelaren Björn Granath är berättare och förutom sångerna hör och ser vi gamla klipp från intervjuer som bland andra Lennart Hyland gjort med Astrid. Plus en del bildbitar från filmatiseringarna av Astrids böcker.

Många av hennes visor är välbekanta. Vem kan inte nynna åtminstone de första raderna i "Här kommer Pippi Långstrump, här kommer faktiskt ja" "" (tonsatt av Jan Johansson).

Mer okända är de skillingtryck som Astrid Lindgren lärde sig när hon under sin barndom sög in bygdesångerskan Linus-Idas sorgeliga sånger om försupna fäder, döende mödrar och övergivna barn.

Pelle Jacobsson