Succévittring för Belfrage

Fredrik Belfrage, 51, började på tv- sporten 1969. Numera kallar han sig "medialuffare" eller "projektnomad". Men åtminstone under tretton lördagar i vår har Fredrik en fast punkt i tillvaron- SVT:s nya frågetävling "Vinna eller försvinna", med en miljon prispeng till de som står hela vägen ut.
Foto: Börje Thuresson
Fredrik Belfrage, 51, började på tv- sporten 1969. Numera kallar han sig "medialuffare" eller "projektnomad". Men åtminstone under tretton lördagar i vår har Fredrik en fast punkt i tillvaron- SVT:s nya frågetävling "Vinna eller försvinna", med en miljon prispeng till de som står hela vägen ut.
TV

Vinna eller försvinna?

Det, och om någon ska knalla hem med en guldtacka värd en miljon under armen, är två av många frågor i SVT tretton lördagar framåt.

Därmed är också Fredrik Belfrage, 51, tillbaka i SVT-rutan.

Senast vi kunde se dig var i SVT-galan ”En helg för världens barn” i november. Annars var det ett tag sedan, Fredrik.

– I våras var jag på TV 4, hoppade in några gånger. Men i SVT var det ett tag sedan. Efter Atlanta-OS 1996 sa jag ja till att vara nåt slags brandsoldat för TV 4. Så dom ringde mig när dom hade problem eller sjukdom och så sa jag ja om jag kunde, eller nej.

Nu är du tillbaka i SVT-rutan, på bästa sändningstid (lördagar 20.00), med en möjlig, kanske rentav trolig succé.

– Det där är ingenting som jag har några synpunkter på?

Men det känns bra?

– Jag kan i alla fall inte skylla på nåt, om jag säger så. Jag har fått bra förutsättningar och jobbar mycket. Det har varit ett bra upplägg på inspelningsperioden hittills.

Hur fick du jobbet?

– Det var Svante Stockselius (SVT:s nöjeschef. Reds anm) som ringde mig.

Du har tidigare sagt nej till att leda lek/spelprogram i tv. Varför ja nu?

– Programmet har en nerv som tilltalar mig. Jag blev lite stressad eller nervös när jag såg det därför att det fanns dramaturgiska grepp i det som var rätt tuffa och som tilltalade mig. Jag har ju min bakgrund i idrotten och det påminner mycket om idrott.

– Det är ju som inom proffsidrotten, det gäller att vinna. Man säger att det finns hedersamma förluster, men egentligen gör det inte det. På den nivån, menar jag.

Hur ser reglerna ut?

– Det är ett jätteregelverk, så det kan jag inte dra. Ju fler frågor du svarar rätt på, desto mer pengar vinner du, max en miljon. Men så fort du svarar fel får du gå därifrån, utan pengar. Och du får inget tröstpris.
Tävlingen har drag av oförutsägbarhet som jag gillar. Jag vet inte själv vad som kommer att hända

Vinsten är en miljon i varje program?

– I varje match, eller i varje spel.

– Sen är det, vilket jag också tyckte var roligt, femmannalag, en lagtävling, där under spelets gång lagkamraterna behöver stötta och hjälpa varann. Men så ställs dom i svåra situationer på dom högre nivåerna då dom plötsligt får möjlighet att, om dom vill, utmana en av lagkamraterna. Och om dom slår lagkamraten så övertar dom lagkamratens del av vinsten. Då har den plötsligt dubbel vinstandel. Så kan laget krympa, och när dom kommer upp till en miljon, om dom gör det, så vet inte jag om det är en, två, tre, fyra eller fem som kommer att slåss om miljonen.

– Mycket i televisionen i dag är förutsägbart. Det tycker jag är en styggelse i all kreativ verksamhet. Och jag tycker alltså att ”Vinna eller försvinna” har drag av oförutsägbarhet, och det gillar jag. Jag vet inte själv vad som kommer att hända.

Jämförelsen med TV 4:s och Bengt Magnussons ”Vem vill bli miljonär?”

– Alla håller på med det där, framför allt dom som inte har sett programmet.

? den är i alla fall snudd på oundviklig. Vad skiljer programmen?

– Jag recenserar aldrig kolleger och jag recenserar aldrig andras program. Jag gör en lagtävling och så får du dra slutsatser av det själv.

Du har ju för övrigt vikarierat för Bengt Magnusson i TV 4:s ”Nyhetsmorgon”. Är det till att vara bekanta?

– Ja, vi känner varann Bengt och jag. Vi träffades ju redan på tv-sporten. Vi är inte närmaste kamrater, men vi känner varann och springer på varann ibland.

Det skulle kännas gött att slå hans tittarsiffror?

– Jag går inte in i dom här uppgörelserna. Jag är inne för att göra ”Vinna eller försvinna”.

I radions barndom tävlade man om äran i program som ”20 frågor”. I tv handlade det om 10 000 i ”Tiotusenkronorsfrågan”. Nu är det miljoner som vinster i tv. Din uppfattning?

– Till att börja med kan du ju räkna upp index på dom 10 000. Då kan du göra den jämförelsen du försöker göra nu mellan en miljon och 10 000. Den är ju inte ärlig.

– Du kan ju inte jämföra 10 000 kronor 1950 med en miljon nu.

Men principiellt? Är det inte för mycket pengar i tävlingar nu?

– Det är inte jag som bestämmer nivåerna.

Du har ingen åsikt i frågan?

– Nej.

Hur står det till med din egen allmänbildning?

– Den är väl hyfsad.

TP-proffs?

– Nej, det är jag inte. Men, det är alltså en poäng i den här tävlingen, jag ser inte frågorna eller svaren innan. Alla har försökt testa mig i allmänbildning, men då säger jag att ”jag är ledsen, det är fel person. Det är Magnus Härenstam som har svaren. Vi andra i den här genren har frågorna.”

Vunnit pengar eller något nångång?

– Inte i såna här sammanhang, nej.

Tipsvinster, Lotto?

– Småsummor har jag väl vunnit.

OK. ”Vinna eller försvinna”? Succé eller fiasko?

– Det är inte jag som ska svara på det. Det enda jag vet är att det alltid är publiken som har rätt.

Belfrage- fakta

Bengt Hörnemark