Jutterström kan inget om dagens tv-värld

Tillförordnade programdirektören

TV

Thomas Nilsson styr vad du ser i ettan och tvåan. Planeringen av programtablåerna är hans bord. Det som sänds och inte sänds visar hur tv-höjdarna ser på dig och mig. Det är du och jag och några till som är självaste allmänheten. Tv:n i allmänhetens tjänst ska vara till för oss.

Därför är det alltid intressant att se tv-ledningens reaktioner på publikprotester.

Nilsson står just nu inför en rosenrasande protestvåg från den stora trädgårdsintresserade publiken sen han bestämt att rutans enda trädgårdsprogram ”Gröna rum” ska försvinna under sommaren.

Den hisnande enfalden i att lägga ner den enda trädgårdssändningen under den tid på året när trädgårdarna kräver som mest förstår inte Nilsson alls.

Han tycker protesterna är ett kul uttryck för engagemang hos publiken.

Men inte är det kul alls att Nilsson struntar i en stor och trofast publik. Ett tv-företag som haft tidernas sämsta publiksiffror i vår har inte råd att avslöja sig med medveten vanskötsel av sina tittare. Nilsson har ju inte tänkt på dem ett dugg när han säger att han istället lägger in fler avsnitt av ”Djursjukhuset”, det vill säga ett program för en helt annan tittarkategori.

– Vi lyssnar på publiken, påstår Nilsson. Men lyhördheten är inget att skryta med.

Nilsson fäster sig inte

mer vid protesterna än ett till intet förpliktande löfte att tänka på saken inför kommande säsonger.

Om Nilsson istället exempelvis plockat bort sporten under sommaren med argumentet att publiken i gengäld får mer av ”Djursjukhuset” skulle protesterna inte bemötas med ett ”kul att publiken engagerar sig” eller vaga löften att tänka om inför kommande säsonger. Det hade blivit ändring bums.

Att göra tv för alla handlar alltså om att tillämpa ett system där vissa tittare görs mer privilegierade än andra. Tv har skapat en aldrig granskad segregation där tv ensamt härskar och söndrar. Publikgrupperna spelas ut mot varandra.

Tittarens rättigheter sitter trångt när godtycke och nonchalans går hand i hand.

Inte heller i övrigt ställer samhället upp på medveten segregering i något sammanhang. Men när det gäller tv:s iscensatta klyftor stöttar samhället systemet helt okritiskt. Årligen utdelas 3,4 miljarder kr för att hålla godtycket i gång, aldrig att lyfta fram det i offentligheten. I ett sånt klimat är publikprotester aldrig en fråga om kul hälsningar från engagerade tittare. De är larmsignaler om att tittarna far illa. Precis som usla tittarsiffror handlar publikprotester om ett klockrent underbetyg åt ledningens sätt att tolka uppgiften att vara en tv för alla, för 3,4 miljarder kr om året. Säck och aska på dig Nilsson!

Med valet av Christina

Jutterström, 61, som chef för tv får företaget en chef som i likhet med styrelseordföranden Allan Larsson själv saknar all erfarenhet av dagens tv-landskap. Det är evigheter sen hon läste nyheter i ”Rapport” med tv:s fulaste diktion. Nu är hon så inne i kretsarna att hon profilerar stabilitet. Men är det verkligen vad företaget behöver? Hade inte nån som sprider värme, generositet och entusiasm varit bra mycket bättre?

Måtte fyran lägga ner ”Bingolottos sommarnöje” med Oldsberg. Hans artisteri klarar inte sändningens ohyggliga enslighet. Utan minsta ringräv i närheten att slänga käft med kommer Oldsberg – de oefterhärmliga blixtsnabba infallens trapetskonstnär – aldrig loss.

Nervösa medverkanden lika ovana vid offentligheten som förvirrade av fjantiga tävlingsmoment skapar inga verbala lönskalägen för en virtuos i branschen.

”Queer” den skickligt spelade brittiska dramaserien om homosexuella män parfymerar sig varenda gång med ett genomtänkt trendnisseri, poserande som mod och social djärvhet. Inget kan vara mer inne i tv-världen än att vara gay. Nilsson och hans gäng tar inga risker alls med serien.

Den sena visningstiden uttrycker istället ambitionen att inte ge alla tittare chans att se den.

Söndra och härska var det.

Kerstin Hallert