Filmtips 31 augusti

TV
Hårdrockare från spandexbyxans årtionde.
Hårdrockare från spandexbyxans årtionde.

This is Spinal Tap

En mycket underhållande rockfilm. Det ser ut som en dokumentär och bandet Spinal Tap ser ut som ett riktigt brittiskt rockband, men allt är påhitt.

I filmen kallas det för "rockumentär", men "mockumentär" vore väl ett lika bra ord. Skämten är dock så försynta att allt verkar realistiskt. Inte minst bland andra rockmusiker och fans blev filmen en kultsuccé.

"The Last waltz", som blandar konsertbilderna med intervjuer gjorda av regissören Martin Scorsese, inspirerade till rockparodin "This is Spinal Tap". Den driver med pretentiösa hårdrockare, men Spinal Taps filmare Marti DeBergi (spelad av filmens regissör Rob Reiner) härmar tydligt Scorsese.

Harry Shearer (basisten Derek) gör många röster i "The Simpsons". I en hastig biroll kan man se Billy Crystal som mimare. (1984)

TV 4

23.40

Svarta hingsten

Populär barnbok som blivit familjefilm om en pojke som tar hand om en häst och tränar den för tävling. Veteranen Mickey Rooney är charmig som tränare. Med Kelly Reno. Regisserad av Carroll Ballard. (The Black stallion, 1979/rek 11)

TV 3

11.20

Crouching tiger, hidden dragon

Chow Yun Fat spelar slagskämpen som ska hämnas sin mästares död, men kvinnorna Michelle Yeoh och Zhang Ziyi stjäl showen i Ang Lees hyllade blandning av action och kärleksdrama. Häftiga kampscener som slår det mesta i bildfantasi. (Wo hu cang long, 2000)

Canal +

21.00

Pettson och Findus – gubbens år och kattens prov

Humorn och den lätt absurda prilligheten - allt finns kvar från Sven Nordqvists böcker. Inte minst de okända djur som irrar omkring i utkanten av boksidorna. (1999)

SVT 1

18.00

Älskar, älskar inte

Man slits mellan hopp och förtvivlan. Hopp för att här finns flera riktigt bra scener. Film med blåljusen på. Säkerhet och tempo, lite osvenskt.

Men här finns också klyschor. Berättelsens kärna är vad som händer en människa som drabbas av en svår olycka och vägen tillbaka. Bitterheten. Rehabiliteringen.

I det finns inga överraskningar. Det känns som att bläddra i en målarbok där inte bara konturerna är färdiga utan även färgerna ifyllda. Huvudpersonens känslosvängar är inte lätta att förstå heller, får aldrig tid att byggas upp.

Men skådespelarna är bra. Att Marika Lagercrantz, 41, ska spela mamma till Camilla Lundén, 28, är väl inte smickrande för någon av dem. Men både de, Peter Andersson och Mats Långbacka är säkra. Och Thomas Hanzon har jag aldrig sett bättre än i den här huvudrollen.

Trots allt en hygglig svensk film. (1995)

TV 4

21.30