"Värsta språket" har skapat en ny genre

TV

Enligt kontraktet med staten ingår det i Sveriges Televisions uppgifter att slå vakt om svenska språket. Aldrig har uppgiften blivit omsatt som i "Värsta språket" i SVT2. Plötsligt blev ett språkprogram den roligaste sändningen i rutan, spännande, fyllt av överraskningar utifrån insikten att orden är ett vällustigt godis.

Fredrik Lindström studsar fram mellan substantiv och adverb som ett saligt barn i en karamellbutik och ger alldeles nytt innehåll åt det dammigaste av begrepp, folkbildning. Svenska språket handlar äntligen om orden. Tidigare språkprogram har alltid hemfallit till etiketten runt orden. Ord ska som mat ha arom och doft och färg.

Greppet förstärks av inslag som "veckans språkpolis". Här dras vällustigt fram uttrycken som andra spottar ut, som Lindströms kompis i Livrustkammaren med sitt bidrag till värsta språket.

"Bake up" sa han med smärtfylld tyngd, som i bake up pizza, alltså pizzan man själv sätter in i ugnen i djupfryst tillstånd. Varför säger man up och inte ner, hette det. Svaret är förstås att begreppet inte är svenska alls, det är importerad livsmedelsengelska i globaliseringens nya grepp om språket. Det är här för att stanna längre än kartongen runt pizzan.

Engelskans "up" har blivit de svenska verbens eget läppstift, en förstärkare av kraften som orden redan har. Som i starta upp. Onödigt sa språkpolisen, men Lindström vet att mänskligheten lever efter principen att just det onödiga är det verkligt nödvändiga.

Han testar, prövar och plockar fram, vrider och vänder så det glittrar i ögonen.

Så kan bara den göra som vet vad han ordar om. Lindströms böcker i ämnet är såna storsäljare att han vet var godbitarna finns. Han vet att vi vet att han vet. Med den säkerheten i steget och en redaktion som är helt med på noterna är resultatet en helt ny underhållning i tv. In i minsta sekund står "Värsta språket" för ännu en av allmän-tv:s svåra uppgifter, att ge förströelse för mer än stunden. Det sker med ytterligare förstärkning av redskap som sajten på nätet. Där får alla rösta fram tio-i-topplistan vad gäller onödigaste ordet i språket och nu är det inte plats för bake up ett enda dugg. "Ba" leder stort med klassiker som "typ" och "liksom" som värdiga utmanare. Men allra roligast är "Värsta språket" i tv. Det är underhållningen där du gång efter annan skriker av skratt. Lindström är en säker förförare.

Som när han hälsar på hos bonden som 1985 skänkte svenska folket begreppet kobingo och bad om besked om ordets inneboende kraft. Så fick vi se en livs levande kossa ledd ut på backens uppritade bingomönster, där den vinner som satsat på den ruta där kossan väljer att - till rop och applåder - placera sig för att skita. Javisst, där blev komockan språklig subtilitet i tiden för alltid förankrad i svenska hjärtans djup.

På samma sätt lyfter Lindström pärlorna ur små barns språkfantasi ("näsdöv" för snuvig) för att inte tala om kraften i Rinkebysvenskan med rara godingar bland sköna exempel.

Men framför allt har Sveriges Television skapat en helt ny genre i tv-världen - and how!

Fredrik Lindström och en redaktion som hajar klyket, alltid på en torsdag (med flera repriser) är inne på verkligt djupt vatten. "Värsta språket" handlar om något så allvarligt som förnyelse av allmän-tv och bäddar för en helsvensk världssuccé.