Antoni: Jag lider av obotlig sjukdom

1 av 2
Svåra smärtor Antoni är just nu inne i en svår period av sin sjukdom. Men det är inte bara smärtorna som plågar honom. Han gillar inte att folk tycker synd om honom. - Jag har svårt att klara av självömkan, säger han.
TV

Smärtan exploderade i hela kroppen.

En svår ledvärk plågar honom fortfarande i långa perioder.

För Aftonbladet berättar Robinsonvinnaren Antoni Matacz om sin mystiska och svårbehandlade virussjukdom.

En sliten Robinson-vinnare slår sig ner i soffan med feströda ögon och pustar ut efter bara några timmars sömn.

På lördagskvällen var det dans, autografskrivande och segerchampagne. Morgonen efter träffar vi Antoni Matacz för att tala om allvarligare och mer privata saker. Hälsoproblemen.

Hösten 1996 exploderade en mystisk värk i hela hans kropp.

- Till en början kändes det som vanlig träningsvärk eller förkylningsvärk. Jag tänkte att jag kunde träna bort smärtan, så jag ökade tempot och körde stenhårda träningspass. Men det blev bara värre, säger han.

Efter två tuffa veckor tvingades han uppsöka läkare. Men de kunde inte ställa någon diagnos.

Värken förvärrades och till slut var Antoni i det närmaste utslagen.

- Jag kunde knappt böja fingrarna och det var omöjligt att öppna ett mjölkpaket, vrida vattenkranen eller att ens tvätta håret. Jag var helt låst i axlarna och höften och kunde inte ligga på sidan när jag försökte sova, säger han.

Ett blodprov har visat att det inte handlar om reumatism. Men symptomen är de- samma.

Sedan sjukdomsutbrottet för snart sju år sedan har smärtorna kommit och gått. Frågan är om han någonsin blir frisk.

- Läkarna vet inte vad det är. Vissa menar att det är nåt virus som ligger latent och som utlöses av stress. Smärtan kommer i sjok. Det kan vara kroniskt, säger han.

Det som talar för ett positivt besked är den stadiga förbättringen. Utbrotten, som varar i upp till sex månader, kommer med ett års mellanrum. Men smärtorna blir mindre för varje gång.

- Nu är jag inne i en dålig period sedan fyra veckor tillbaka. Men det är inte alls på samma sätt som det var första gången.

För träningsnarkomanen Antoni, med svart bälte i karate, är förstås en ledsjukdom extra bekymmersam.

"Vill leva länge"

- Ja, att vara fysiskt aktiv är en jätteviktig del av mitt liv och så plötsligt kan jag inte det. Men ganska snart började jag tänka på hur det är att leva med det. Livet är ju precis lika härligt ändå.

Med stenhård självdisciplin får han tvinga sig ifrån tävlingslokalen.

- Jag har lärt mig att ta hand om min kropp och ta det lugnt när jag är sämre. Jag vill leva länge.

Björn Solfors