”Todd TV” ett halmstrå för en tv-bransch i kris

TV

Amerikanska tv-mässan Natpe speglar den ideella sammanslutning som alltsen starten för drygt 40 år sen inspirerat tv-marknader världen över. Natpe vände sig ursprungligen till de små lokala självständiga amerikanska tv-stationerna som ville köpa program av de stora producenterna.

Med tiden kom icke-amerikansk tv att dyka upp på Natpes årliga sammankomst, även svenska bolag och inte minst Strix som på Natpe blev världskändis med ”Robinson”. I år höll sig svenskarna undan medan resten av Europa gav järnet för sina program.

För den amerikanska tv-branschen behöver alla uppslag den kan få. Sammanslagningar, alltfler digitala kanaler och ett stadigt sjunkande tv-tittande har skapat en gigantisk kris. Med handfasta debatter om en kärv verklighet profilerar sig Natpe numera som ett tv-världens FN, tänkvärt nog inramat av spelparadiset Las Vegas. Internet, dvd och video konkurrerar hårt med tv-tittandet om publikens tid och pengar. De traditionella amerikanska annonsfinansierade gratiskanalerna ABC, CBS och NBC dignar under deras för miljontals dollar påtvingade satsning på digitalkanaler som de inte kan få att gå ihop. Med dagens interaktiva bredbandsuniversum har annonsmarknaden också förändrats intill att gratiskanalerna inte längre kan använda dem som enda inkomstkälla. Det nya interaktiva medielandskapet kräver ett innehåll som passar den publik som istället för att se tv går in för att chatta, ägnar sig åt tv-spel, laddar ner programvara, surfar på nätet, skapar bibliotek av dvd.

Programbolagen måste vidga perspektiven till att gå bortom innehållet i nya tv-serier.

Nu gäller det att komponera tillräckligt lockande tjänster att ta betalt för. Traditioner som sommarstiltje i rutan finns inte längre. Sommaren är numera säsongen när bolagen testar nya grepp, som exempelvis färre avsnitt till flera serier.

Under tiden hoppas man på en återgång till tv-tittandet med tänjandet på pålitliga ämnen som sex. Första serien har just lanserats om lesbiskt sex in the city. Titeln ”L-ordet” tillräckligt neutralt för att väcka nyfikenhet, men som det hette under mässans debatter, varför hyckla med att avsikten är att få den allt minskande skaran yngre manliga tittare till annonsörerna genom sex mellan kvinnor.

Än större är förväntningarna på den europeiska importen verklighetssåpan, alltså serier utan manus eller utbildade skådespelare och där vanliga människors agerande under press fascinerar publiken vecka ut och in ju mindre man har med verkliga situationer att skaffa.

Efter framgångarna med ”Survivor” (”Robinson”) och ”Big Brother” lanserar de stora annonsörberoende gratiskanalerna exempelvis stora företagare som programledare i verklighetssåporna. Byggmiljardären Donald Trump är både sponsor och programledare i showen ”Lärlingen” där första priset är ett jobb hos Trump. Med rätta fräcka stilen kanske det går vägen, men de flesta nervösa tävlanden får sparken direkt i rutan av en Trump med det obesvärade stuket hos en Bert Karlsson.

En annan nyhet är ”Todd TV” där begreppet soffpotatisar ska rensas ut, heter det. I alla händelser ska publiken vara den som bestämmer hur det ska gå för huvudpersonen 30-årige Todd Santos. Publiken blir Gud som ska bestämma vad Todd ska göra med sitt liv. Utvald bland 10 000 sökanden ställer Todd upp på att följa de framröstade besluten i allt för chansen att bli tv-kändis. Hittills har Todd meriterat sig med åtskilliga år i en - som producenten försäkrar - absolut viljebefriad tillvaro. Producenten sparar inte på att sälja showen som exempel på högre syften i tv-världen: det är inte tittarsiffrorna som är poängen heter det, utan att göra en bättre människa av Todd!

Lika självklart har framgångarna för serien ”Six feet under” resulterat i verklighetssåpan ”Kära bortgångna”, med detaljerade skildringar av bestyren hemma hos en familjeägd begravningsbyrå i San Diego.

Även porrkanalerna på kabelnätet går in för verklighetssåpa med pinfärska showen ”Kan du konkurrera med en porrstjärna?”

Som om någon tvivlade på krisen i det amerikanska tv-landskapet!

Kerstin Hallert