Idol 2004 - elakt fynd rivstartar i fyrans höst

TV

Med "Idol 2004" har TV 4 fått århundradets start på tv-hösten. Än sen om sändningen är lika mycket internationellt köpegods som "Jeopardy" och "Vem vill bli miljonär", eller som det heter på tv-språk, ett format. Det innebär att fyran får köpa programmet mot att ställa upp på att in i minsta detalj återge säljarens krav på programmets utformning.

Elakheter är med andra ord inprogrammerade med själva köpet, säkert som den exakta vinklingen på belysningen. Men poängen är att fyran är först med genren elakhets-tv, en angloamerikansk specialitet. Vi har inte ens frågetävlingen "Felande länken" som finns litet varstans i Europa nu och där programledaren inte bara ser ut som en mardröm om en lärare, hon (det är alltid en hon) har som speciell uppgift att håna och mobba den som inte klarar frågorna.

För fyran är det förstås världens chans att svensk tv-publik saknar erfarenhet och vana vid taskigheter. När det är svekfullt och taskigt i "Robinson" markerar programledaren mycket tydligt att han (det är alltid en han) står utan- och ovanför.

Juryn i "Idol 2004" är i själva verket ett helt batteri programledare som alla profilerar en nivå mot medverkande som är helt ny i en svensk tv-ruta ända in i att, enligt en av de utsatta, tangera det mest förbjudna, sextrakasserier. Må vara att replikerna inte är föreskrivna i detalj.

Det fyran köpt in är nivån. Man kan ifrågasätta om mobbning ska vara en del av allmän-tv:s utbud - fyran är som bekant svensk kommersiell allmän-tv. Å andra sidan vet ju alla att detta bara är tv. Var går då gränsen för allmän-tv? Den som vill ha den saken prövad får skriva till Granskningsnämnden och fråga om "Idol 2004" är vad radiolagen menar med "god underhållning".

Annars är det inte precis vi tittare som sätter gränserna för en rent kommersiell tv (hos oss TV 3 och Kanal 5). Det gör annonsörerna. Det finns rader av internationella exempel på hur sändningar med höga tittarsiffror fått läggas ned för att annonsörerna generats av att synas i sammanhanget.

Man kan sucka inför att taskighets-tv ska vara svenska tv-höstens stora nyhet, men för fyran har hösten börjat bra. Satsningen har givit utdelning med råge.

Underhållningschefen Anders Knave kurrar av lycka i varenda intervju. På nolltid har "Idol 2004" fått en uppmärksamhet som på allvar utmanar rekordsättaren, "Robinson" själv. Varenda dag - bara en sån sak - knäcker fett med ständigt nya rubriker om taskigheter och förödmjukelser för de medverkande. Det är retfullt för trean som går ut med sin första höstsäsong av "Robinson" med en superschysst programledare som Robban Aschberg plus dyra utgifter för tropikresor.

I avsaknad av trumf i tiden som en mobbande programledning kör trean med gammal skåpmat som svultna deltagare och stenhårda tävlingar och som fyran varenda kväll i veckan. Eftersom båda sändningarna är uttalade barn- och ungdomsprogram väntar ni förstås att ettans höstnyhet, mediemagasinet "Eter" för ungdom tar sig en funderare. Inget talar dock för att någon tänker en enda tanke i den satsningen.

"Eter" produceras av elever från journalistutbildningen i Kalmar. Vid premiären lanserades ett tänkvärt budskap, så här 15 år efter Berlinmurens fall: medier och marknad presenterades som ett kapitalistiskt lurendrejeri för att komma åt din plånbok och en fara för yttrandefriheten. Familjen Bonnier nämndes som svenskt exempel. Mycket riktigt blir nästa steg att meddela hur kapitalisttrycket tvingar unga till ett visst utseende. En kritisk granskning av stuket på typerna bakom "Eter" borde vara långt mer aktuellt för tv-chefen Jutterström och hennes järngäng.

Kerstin Hallert