En mästare på media – ända in i det sista

Minutiöst sakliga rapporter om åkommorna gjorde att en hel värld följde honom till slutet

TV
Han gav aldrig intervjuer, men fick ändå media dit han ville med sin fingertoppskänsla.
Foto: AP
Han gav aldrig intervjuer, men fick ändå media dit han ville med sin fingertoppskänsla.

Påvens död och tiden fram till begravningen har knappats bevakats efter förtjänst i svensk television. Ett megaevenemang i tiden angår varenda tittare oavsett trostillhörighet.

Fyran har dock snappat situationens format med fylliga rapporter på plats i Rom med utsända erfarna Elisabet Frerot i sina nyhetssändningar.

Publiken ges friheten att möta megaögonblicken kring en superstars bortgång.

Och vilken påve! Ingen begrep ridån bättre än han. Han gav aldrig intervjuer. Han svarade aldrig på journalistfrågor. Han talade när han valde att tala. När han talade var det tyst.

Han manipulerade media lika obesvärat som prinsessan Diana för närhet utan dialog.

Men framför allt betyder påvens skickliga grepp om sin position att han med sin begravning skapat ett evenemang alla vill förknippas med. Därför kommer till begravningen 70-talet stats- och regeringschefer, alla företrädande kämparna i tv-världen alltifrån svenska kungaparet.

Därför kommer en amerikansk president för första gången till en påvebegravning i sällskap med två tidigare presidenter. (När det var påvebegravning senast nöjde sig president Carter med att skicka mamma).

Påven visar vägen med att göra magi av tv alltsen han tillträdde l979.

Jovisst krävdes också medfödd fingertoppskänsla för spektakel och scenvana.

Bara en sån sak som att lansera sig som den som kysser flygplatsplattan vid varje landning under någon av sina 117 resor. Det kräver absolut oräddhet.

In i det sista iscensatte han sig själv som tv. Minutiöst sakliga rapporter om åkommorna på slutet gjorde att en hel värld följde honom till slutet och noterade med vilken hisnande fart han återkom i rutan med glänsande vaxhud på lit de parade i Peterskyrkan.

Lägg till detta en prakt som knäcker fett med Peterskyrkans kupol och interiör som stående bakgrund till sändningarna.

Om påven lyckats sälja kyrkan så bra ända in i digital kraft i mobilen (och på internet), kan vi då räkna med nytt underhållningsvärde inom tv-industrin själv?

Amerikansk tv som redan gjort pengar på ”Da Vinci-koden” lanserar underhållning kring yttersta dagen med en nunna och en vetenskapsman i nya serien ”Revelations”. Daniels bok är en annan serie om en drogmissbrukande präst som besöks av en cool nutida Jesus. Än så länge har ingen tv vågat gå ut med det riktigt brännbara: serierna som synliggör katolska präster i den kyrka som påven superstar faktiskt lämnar efter sig med förbud mot preventivmedel, aborter, skilsmässor, fördömanden av homosexuella och nej till kvinnliga präster och föga kraftfullt avståndstagande till pedofilhärvorna i kyrkan. Det är en tickande tv-bomb som förstås en dag exploderar. Återstår att se hur lång tid det tar efter den påvliga begravningen som drog fler tv-kameror än det finns fint folk. Visst är påvebevakningen ett lysande bländverk och kul tv. Fular ut sig gör bara den tv som inte låtsas om vad det är som pågår.

Missa inte svenska serien ”Coachen”. Istället för skärgård profileras det nya stora namnet Daniel Larsson. Underbart.