Ortmarks samtal en suverän happening

TV

Kommersiell tv är mer än dokusåpor och realityshower, markerar professor Kent Asp i sin årliga översikt till Granskningsnämnden. På bästa sändningstid satsar fyran mer och mer på faktaprogram jämfört med utbudet i sin helhet, noterar han. Starkaste faktainriktningen har traditionellt ettan och tvåan. Men, konstaterar Asp, de visar numera mer och mer underhållning på bästa tid.

Kraftigaste satsningen på fler och fler dokusåpor och livsstil (”Extreme makeover”, ”Nannyakuten”, inredningsprogram, ”Du är vad du äter”) har trean och femman. De kan också sända dubbelt så mycket reklam som fyran eftersom de sänder från England. Lägg till det att ettan och tvåan klarar sig helt utan reklam genom 3,9 miljarder kronor årligen från staten.

Undra på att fyran ser sig som svenska tv-landskapets askunge. Kanalen är hårt hållen av Granskningsnämnden. Regeringen utser ledamöterna som friar och fäller och utdelar böter dels utifrån radiolagens bestämmelser, dels utifrån svensk reklamlagstiftning. Besluten kan inte överklagas och ledamöterna utses inte utifrån insikter om tv-världens verkligheter. De besväras heller inte av att paragraferna inte är uppdaterade till EU:s direktiv för tv. Ingen granskar heller nånsin nämnden utifrån de villkoren för fyran.

Ändå står vi på tröskeln till ett helt nytt tv-landskap när det analoga nätet släcks ned för övergången till digital-tv, alltså det fördyrande tittande som tar sin början i höst på utvalda orter. Den nya situationen betyder att det antal kanaler som konkurrerar om svenska tittare blir ett tjugotal, varav majoriteten – som trean och femman – sänder utanför Sverige.

Hittills har bara en instans tänkt till: Konkurrensverket. I ett brev till fyran skriver verket att tv-bolag etablerade utomlands självklart inte ska ha det bättre förspänt i konkurrensen om svenska tittare än tv-bolag som verkar i Sverige. Alla kommersiella tv-företag ska ha samma chanser. Bra att det slås fast. Det är bråttom.

Och resultatet för oss tittare är förstås mer generositet åt fyran med reklam i sändningarna. Det gör ettan och tvåan mer attraktiva, eftersom ingen gillar reklamavbrott. Men granskande uppgörelser med makthavarna ska vi förstås ha. Och får, senast med Evin Rubars modiga och djärva utmaning av satanistfeminismen i SVT:s ”Dokument inifrån”, som kvinnojoursordförande inte tar avstånd från, lika litet som regeringens egen expertis.

Fyran ger järnet för svensk demokrati i tiden med flerfaldigt prisbelönta ”Kalla fakta”. Allmän-tv, reklamfri eller kommersiell, är en omistlig del av svensk demokrati. Men kommersiell tv betyder också tv som medvetet satsar på en elit. Som fyrans ”Rosenberg”. Här lanseras det goda samtalet som show med publik. Och satsningen håller.

Rosenbergs fingertoppskänsla för ämnen, gäster och puls är folklig i framtoningen, men tv för kännarna med stor bouquet och lång skön eftersmak på tittandet.

Kommersiella TV8 har sen länge nischat in sig just precis på kännarna med Åke Ortmarks suveräna sinne för dramaturgi. Hans samtal är happenings i tre akter.

I första akten sitter gästen i mörk studio utlämnad åt diaboliken i Ortmarks absoluta älskvärdhet och diskreta framtoning. Inget för lammungar. I akt två sitter gästen ensam långt bort i rummet medan Ortmark växlar in samtalet till att handla om gästen tillsammans med en cool bisittare. I slutakten sitter alla tre runt bordet.

Ortmarks nivå på ämnena, växlingen i rummet, vändningarna i samtalet är tv för finsmakare. I dag är TV8 ingen lätt kanal att hitta till. Det kommer digital-tv att ändra på. Finsmakar-tv blir en självklar del av det nya utbudet.

Kerstin Hallert