En norsk kock griper och rör

TV

I sommar-tv:s jäsande blodpudding av anglo­amerikanska deckare och matprogram finns också en norsk kock. Det griper och rör. Det är så svårt för europeisk icke-engelskspråkig tv i tablåerna att nå publiken.

Ta franska serien ”Napoleon”. Det spelar ingen roll att ”Napoleon” råkar vara den mest påkostade tv-serie som gjorts – nära en halv miljard kronor för minutiöst redovisade kostymer och bataljer. Än sen om den regisserats av Hollywoodveteranen Yves Simoneau. Än sen att den visas utan repriser. Kalaset sänds sent onsdagar i tvåan utan repriser.

Det värsta är att otillgängligheten är så utstuderad från företagets sida. Otillgänglighet ger låga tittarsiffror och det är just vad man vill ha. Med låga tittarsiffror behöver man inte anstränga sig att köpa in mer av icke­-engelskspråkig europeisk tv.

Annars är denna tv-kultur trendig nog att satsa stort på heta genren historia. Svenska tv-sommaren har däremot bara ett enda exempel på europeisk nutidshistoria i fyrans tyska långkörare ”Århundradets krig”. Tvåans handlag med den just avslutade italienska serien ”Perlasca” påminner desto tydligare om att ingen får blunda för minnet av historien.

Perlasca var kreaturshandlaren som räddade judar i Budapest 1944. Men hallå det gjorde ju också Raoul Wallenberg. Men tvåan nämner inte detta med ett ord fast företaget är en av seriens sponsorer. Det hade annars givit Perlascaserien en för tv värdig inramning med en diskussion med en forskare som Attila Lajos vid Växjö universitet istället för att gömma serien söndagar efter tidiga ”Aktuellt”.

UR-programmet ”Ramp om historia” är hittills enda tv­-program som uppmärksammat Lajos avhandling. Men inslaget sändes först sen programmet flyttats till garanterat otillgängliga digitala Kunskapskanalen.

Lugn, lugn, så mobbas självklart aldrig ”Sommartorpet”, ”Sommarkrysset”, ”Sommar­debatt”, ”Sommarlov” eller brittiske ”Lugna kocken”.

Kertstins kanoner

Kerstins kalkoner

Kerstin Hallert