Blev stjärna - bakom gallret

Tv-serien "Prison break" har gjort Peter Stormare till riktig kändis

1 av 2 | Foto: Fox Film
"Galet" I Chicago, där ”Prison Break” spelas in, kommer folk fram till Peter Stormare hela tiden. ”Det är helt galet”, säger han.
TV

HOLLYWOOD

Han slog igenom som den blonde mördaren i "Fargo" och blev kult med "Big Lebowsky".

Men det är först med "Prison break" som Peter Stormare blivit stjärna på riktigt i USA.

Varje vecka följs det hyllade fängelsedramat av cirka 17 miljoner tittare.

-Det är helt galet i Chicago där vi spelar in, säger han till Aftonbladet när vi träffas på Fox Studios.

-Hela tiden när jag är ute kommer folk fram och vill snacka.

I vit långärmad t-shirt och blå kortärmad utanpåskjorta är han just hemkommen från Illinois. Tillsammans med sin hustru, Toshimi, har han bilat hela vägen till Kalifornien.

Bilat till Kalifornien

-Det var lite av min och min frus julklapp till oss själva. Vi tog det lugnt, såg Grand Canyon och, eftersom vi hade hunden med oss, tog vi in på små motell där de inte bryr sig om vem man tar in bakvägen.

Vid premiären på "Bröderna Grimm" i höstas hade Stormare, 52, just hoppat på rollen som den fängslade maffiamedlemmen John Abruzzi.

"Regisserar i sommar"

Inspelningsflytten från LA till Chicago fick honom att bara vilja göra en säsong.

Men i dag, efter tv-seriens braksuccé, är han beredd att ompröva beslutet.

-Paul Scheuring som skriver serien är en kompis till mig. På något sätt vill jag inte vara taskig mot honom och de andra utan fullfölja det jag åtagit mig. Han har en treårsplan för handlingen i huvudet och vet precis vad som kommer att hända.

Vad har du i beredskap om Abruzzi skulle dö?

-Jag ska regissera en italiensk film i sommar. Sen har jag en norsk film och en svensk barnfilm som jag hoppas på. Jag har också ett engelsk-svenskt manus som jag vill filma.

Du har också pratat om att adoptera. Funderar ni fortfarande på det?

-Absolut. Det är bara det att man måste gå på möten. Och vi är ju aldrig hemma.

Det är så när man är stjärna.

Peter Stormare om...

Magnus Sundholm