Efter lite över en månad på ”Robinson”-ön sa Erik Blomqvists kropp stopp. Han hade gått ner 14 kilo, han blev apatisk och benen domnade bort. På natten fick han panik och en doktor fick komma och undersöka honom.
Foto: TV4
”Robinson” var tuffare än Erik Blomqvist någonsin kunnat ana. Mardrömsnatten då han drabbades av tarmvred och kramp kommer han aldrig att glömma. Även efter hemkomsten kände han av tiden på ön. ”Det var lika jobbigt att komma hem som det var att vara där. De första tre veckorna var jag inte utanför dörren eftersom jag mådde dåligt”, säger han.
Foto: TV4
Svåra magproblem.
Håravfall.
Näringsbrist.
Ärr efter svinkoppor och bett.
Folkskygghet.
Dag 34 på ”Robinson”-ön kommer Erik Blomqvist aldrig glömma.
Han hade förlorat 14 kilo och kroppen sa stopp.
– Jag låg och skrek och grät på natten, säger han.
Nästan två meter långa Erik Blomqvist, 29, har vecka efter vecka kämpat för sin överlevnad i ”Robinson”. Flera gånger har han hängt löst i örådet eftersom hans stora starka kropp uppfattats som ett hot av de andra deltagarna. I tävlingarna har han dock inte lyckats prestera bra och han har endast vunnit immunitet en gång.
– Jag trodde själv att jag skulle vara bättre, men det var tuffare än jag någonsin kunde föreställa mig, säger han.
Men även för den vältränade smålänningen blev den fysiska och psykiska påfrestningen för stor till slut.
– Det var dag 34, en dag som jag aldrig kommer att glömma. Jag hade förlorat 14 kilo och min kropp bara dog. Det var jävligt otäckt, berättar han.
I kvällens avsnitt får tittarna se den utmärglade överlevaren ligga utslagen och stirra med apatisk blick ut i luften. Revbenen sticker ut och ögonhålorna är djupa och mörka.
– Hjärnan var med, men kroppen var borta. Benen domnade bort och jag hade ingen koordination. Jag var jättevarm ena sekunden och frös jättemycket nästa.
Natten blev en mardröm.
– Jag fick tarmvred och fruktansvärd kramp. Jag låg och skrek och grät. Doktorn fick komma och undersöka mig. Jag hade väldigt dåliga värden, men de kunde inte göra mer än ge mig vätske-ersättning, berättar han.
I flera timmar låg Erik i våndor och väntade på att morgonen skulle komma. Först när solen skymtade släppte paniken.
– Jag gick in i väggen helt enkelt. Men jag är så glad att jag inte gav upp, för när morgonen kom så kände jag mig starkare igen. Och när det var dags för tävling väcktes tävlingsinstinkten och jag hade full kraft igen, det är helt sjukt vad kroppen klarar, säger han.
I efterhand är Erik glad att han var med i dokusåpan för han har lärt sig mycket om sig själv.
– Det var så oerhört häftigt att kunna rubba på sina egna mentala begränsningar. När man tror att gränsen för svält, sömnbrist och utmattning är nådd, då har man hur mycket som helst kvar att ge, säger han.
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer
...