Flera svenska soldater skadade i Maliattack

1 av 2 | Foto: Henrik Montgomery/TT
Soldaterna har sin bas på Camp Nobel. Arkivbild.
NYHETER

Granatbeskjutning har riktats mot den svenska förläggningen söder om Timbuktu i Mali.

Flera svenska soldater har skadats lindrigt och är omhändertagna av sjukvårdspersonal, uppger Försvarsmakten för TT.

Attacken riktades till stor del mot den svenska delen av förläggningen, som består av flera olika nationer. Försvarsmaktens presschef Philip Simon säger till TT att det pågår insamling av mer information kring attacken.

Explosioner drabbade förläggningen under onsdagseftermiddagen.

– Vi tror att explosionerna rör sig om beskjutning med någon form av granatkastare, säger Philip Simon.

Skadad av glas

En soldat skadades lindrigt av glassplitter och dennes anhöriga är underrättade.

– Ytterligare ett par svenska soldater andades in rök i samband med släckningsarbete på en annan nations campområde. De undersöks nu också av sjukvårdspersonal, säger Philip Simon.

Han kan inte uppge hur många soldater det rör sig om men de ska inte vara allvarligt skadade. Han har ingen information om att soldater från andra nationer drabbats.

Förbandet ingår i FN-insatsen Minusma och består av ungefär 250 soldater. Huvuddelen bor på Camp Nobel som är en del av en större FN-förläggning där flera nationer har sin bas.

Många attacker

Det svenska bidraget till Minusma-insatsen är ett underrättelseförband och det förband som för närvarande är på plats kommer från regementet P7 i Skåne.

Minusma är FN:s för närvarande farligaste uppdrag. Fram till och med mars i år har 116 av dess personal dödats, varav 72 i olika attacker och dåd.

I norra Mali rasade ett uppror 2011–2012, innan en fransk truppinsats satte stopp för det, men det har inte blivit lugnt. Attackerna i landet är ofta islamistiskt motiverade. Men norra Mali är också klassisk mark för smugglare av narkotika och cigaretter och många kriminella gäng är aktiva där.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) meddelar via sin pressekreterare att de inte har någon kommentar om situationen i nuläget.

FAKTA

Svenskarnas uppdrag i Mali

Förutom underrättelseförbandet bidrar Sverige också med ett antal stabsofficerare på olika FN-staber i Mali.

De flesta tjänstgör i sex månader, men under den tiden kommer de hem på ledighet i drygt fyra veckor.

Förbandet samlar in underrättelser till stöd för FN:s insats och riktar in sig på grupper som trotsar den mer eller mindre havererade fredsplanen i landet. Spaningen sker genom samtal, avlyssning, fotografering och från luften med obestyckade obemannade flygplan, som filmar sina mål från uppemot drygt fem kilometers höjd och kan flyga i flera timmar.

Förbandet kan röra sig på såväl marken som färdas i helikopter och fällas med fallskärm och verka över stora ytor.

Källa: Försvarsmakten

FAKTA

Utvecklingen i Mali

Tuaregrebeller, arabiska rörelser och islamistiska grupper – bland andra al-Qaida i islamiska Maghreb (Aqim), Ansar al-Din samt Rörelsen för enhet och jihad i Västafrika (Mujao) – startade ett uppror i norra Mali 2011–2012. De drev ut Malis armé, delvis med vapen från Libyen sedan Muammar Gaddafis regim störtats där. Samtidigt genomfördes en statskupp som försvagade den maliska staten.

Norra Mali, som separatisterna kallar Azawad, har blivit ett laglöst område för smugglare och islamistgrupper, som kidnappat flera västerlänningar – däribland svensken Johan Gustafsson.

Franska trupper skickades till Mali i januari 2013, i en operation kallad Serval, efter att rebeller hotat huvudstaden Bamako. Med hjälp av afrikanska styrkor återtogs de viktigaste städerna i norra Mali. I dag finns en annan fransk styrka i området som bekämpar islamistgrupper i Mali och flera andra länder i området, i "Opération Barkhane".

FN:s nuvarande styrka, Minusma, ansvarar formellt för säkerheten i Mali sedan den 1 juli 2013, kort efter det att fredsplanen antogs..

Den 20 juni 2015 skrevs ett fredsavtal under, men inte av de extrema islamisterna. Även efter undertecknandet har strider fortsatt, och förvärrats – även mellan grupper som är del av fredsavtalet. Det har också varit mycket svårt att få grupperna att enas om att ta steget in i det som fredsavtalet kallar DDR-fasen: avväpning och återintegrering.

Den största rebellgruppen, den tuaregledda alliansen CMA, har nu övergett fredsavtalet med regeringen med motiveringen att reformer försenats och våldet ökat.