De dricksar bort dina pengar

NYHETER

▪▪ Champagne. Massage. Lyxresor.
▪▪ Aftonbladet granskar hur offentliga Sverige lägger nästan 5,7 miljarder kronor på representation, kurser och konferenser.
Varje år.
▪▪ I dag behöver många inom offentlig sektor mer resurser.
Därför avslöjar vi politiker och myndighetschefer som åker på nöjesbetonade kurser och konferenser, ger bort tusentals kronor i dricks eller festar med starksprit.
Och låter dig betala notan.
▪▪ En unik kartläggning visar även hur det ser ut i din kommun.

En hovrättspresident betalade 4 500 kronor i dricks efter krogbesök.
En generaldirektör gav bort 1 400 kronor efter lyxmiddag med minister.
I dag kan Aftonbladet avslöja hur statliga chefer dricksar bort stora summor på krogen – och vill att skattebetalarna ska stå för notan.

– Gjorde jag? Jaha…, säger Erik Brandsma, generaldirektör för Energimyndigheten, när Aftonbladet frågar honom om hans generösa dricksande.

Erik Brandsma, generaldirektör för Energimyndigheten.
Erik Brandsma, generaldirektör för Energimyndigheten.

I Sverige är personalens löner inräknade i restaurangpriset, att lämna dricks är frivilligt.

Men Aftonbladets granskning av offentliga Sveriges representation visar att dricks är en återkommande utgift, där höga statliga chefer ger bort tiotusentals kronor.

På vissa myndigheter bryts det mot egna regelverk, medan andra myndigheter saknar riktlinjer.

Dricksar bort tusentals kronor

Erik Brandsma är generaldirektör för Energimyndigheten.

När Aftonbladet granskar hans representation sedan 2015 visar det sig att han vid upprepade tillfällen betalat dricks med myndighetens kreditkort på restauranger i Stockholmsområdet.

Totalt rör det sig om närmare 3 500 kronor.

I augusti förra året "bjöd" Brandsma energiminister Ibrahim Baylan, statssekreterare Yvonne Ruwaida och flera från näringslivet på Wärdshuset Ulla Winbladh på Djurgården.
Totalt var det 12 personer som åt köksmästaremenyn och drack 12 vinpaket, ytterligare 10 glas vin och tre öl.

Alkoholen stod för närmare hälften av notan på 11 086 kronor.

När servitören "Micke" skulle ta betalt vid halvtiotiden valde Brandsma även att lämna 1 414 kronor i dricks med myndighetens kreditkort.

Brandsma har också dricksat 607 kronor när han var ute och representerade på Folkbaren för 7 393 kronor.

Han har även gett bort 715 kronor på Södermalmsdelikatessen och vid ett antal tillfällen dricksat mindre summor på restaurang Bistro Süd som ligger i närheten av Energimyndighetens kontor på Södermalm.

När Aftonbladet träffar Erik Brandsma säger han att det låter ”osannolikt” och att han ”inte brukar dricksa”. Efter att han fått se notorna låter det annorlunda.

– Jag ska titta på det och är det något som inte passar i våra rutiner då gör jag absolut inte det, säger han.

Starksprit – och 4 500 i dricks

Ralf G Larsson, är i dag hovrättspresident för hovrätten för Västra Sverige. Innan det jobbade han som lagman för Göteborgs Tingsrätt.
I oktober i förra året bjöd Larsson 26 domarkollegor på restaurangen Griffins i centrala Stockholm.
Sällskapet åt trerättersmiddag med Vänernlöjrom, svensk oxfilé och Creme Bruleé och till det drack de vin, starkvin, Calvados, Cognac och Irish Coffe.
Totalsumman landade på 33 438 kronor.

När Ralf G Larsson betalade med sitt kort strax innan midnatt valde han även att lägga på 4 562 kronor i dricks och slutnotan blev 38 000 kronor.

Senare försökte Ralf G Larsson senare få ersättning för hela beloppet – trots att det strider mot regelverket.

Men tingsrättens controller ertappade chefen och vägrade betala ut pengar för dricksen och starkspriten.
När Aftonbladet konfronterar Ralf G Larsson med uppgiften säger han först att han ”inte kommer ihåg” om han försökt få ut ersättning från skattebetalarna för dricksen och starkspriten.
Senare medger han att det var ett misstag.

– Det var fel av mig. Jag gick i gamla vanor. Tidigare kunde man ta dricks på staten. Det kan man inte göra längre, säger han.

”Vi har följt KTH:s policy”

På Kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm finns riktlinjer som tillåter högst fem procent i dricks.

I december 2014 gick 74 anställda på Villa Godthem på Djurgården i Stockholm för att äta "jullbord Delux".

Med vin och öl slutade kalaset på 66 573 kronor, men servitören fick även 3 427 kronor i dricks, och totalnotan slutade på 70 000 kronor.

Aftonbladet har sökt enhetschefen Caroline Ahlstedt. Hon vill inte intervjuas på telefon utan svarar via mejl:

”Vi har följt KTHs policy vad gäller beslutande beloppsgränser för dricks”, skriver hon.

På frågan om hur hon ser på att man ger bort tusentals kronor i skattemedel svarar hon:

”Mitt tyckande i frågan är inte relevant”.

Polisen dricker starksprit

Även polisledningen är frikostig med skattebetalarnas pengar trots att det strider mot deras riktlinjer.

I våras bjöd rikspolischef Dan Eliason och polisen ut den palestinska rikspolischefen i ett sällskap på sammanlagt sju personer på restaurang Agrikultur i Stockholm.

Sällskapet drack 12 glas vin och åt för 7 150 kronor. Utöver detta betalades 700 kronor i dricks.
Även i samband med en middag med brittiska poliser på Stockholm Fisk betalades närmare 700 kronor i dricks.
Dan Eliasson och hans sällskap på totalt 11 personer åt och drack öl, vin och whisky och slutnotan hamnade på 13 800 kronor.
Eliasson var den som godkände starkspriten. Men rikspolischefen var inte den som hanterade fakturan eller betalningen, utan det gjorde en av hans kollegor på myndigheten.

”Som framgår av policyn ska inte dricks utgå, har så skett ska det korrigeras”, skriver Polismyndighetens ekonomichef Jan Andersson i ett mejl.

”Det tänker jag inte svara på”

När Arbetsdomstolens chef Cathrine Lilja Hansson hade en extern representation på Den Gyldene Freden i Gamla Stan i Stockholm för 34 personer kostade det 24 206 kronor.

Då var tusen kronor av detta dricks som Lilja Hansson lät skattebetalarna stå för.

– Eftersom jag har gjort det så antar jag att det är rimligt, ja, säger hon.

På vilket sätt gynnar det skattebetalarna mest att Arbetsdomstolen dricksar bort pengar på krogen?
– Det tycker jag var en retorisk fråga. Jag vet inte vad jag ska svara.

Vill du själv att dina skattepengar ska gå till att man dricksar bort dem?
– Det tänker jag inte svara på.

TIPSA OSS! Vet du mer? Har du nyhetstips? Mejla oss på granskning@aftonbladet.se

FAKTA

Myndigheters, kommuners och landstings krav på ekonomisk hushållning

Myndighetsförordningen 3 paragrafen

Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och skall se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel.

Kommunallagen, 8 kapitlet, 1 paragrafen

Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i en sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer.