President Erdogan kan få mer makt

NYHETER

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan kan få kraftigt ökad makt.

Ett viktigt steg togs när landets parlament godkände en ändring av grundlagen.

Nu väntar en folkomröstning senare i år.

Foto: AP TT / NTB SCANPIX

Det turkiska parlamentet godkände grundlagsändringen tidigt på lördagen. Ändringen röstades genom med 339 ledamöter för och 142 emot. Totalt behövdes 330 eller fler ja-röster.

Lagändringen stärker presidentämbetets makt och gör att Recep Tayyip Erdogan kan utnämna och sparka ministrar. Dessutom tas premiärministerposten bort och ersätts med en eller flera vicepresidenter.

Folkomröstning i april

Eftersom det rör sig om en ändring i grundlagen väntar en folkomröstning i april.

– Ingen behöver tvivla på det, när det gäller ändringar av konstitutionen kommer det rätta beslutet att fattas av folket, säger premiärminister Binali Yildirim, enligt AFP.

Om ändringen även godkänns av folket kommer Turkiets förmåga att lösa problem öka, anser Binali Yildirim.

– Vi skulle inte ha några svagheter när det gäller att bekämpa terrorism, säger han i en intervju med tv-kanalen TRT, enligt AFP.

Vilda debatter

Debatterna inför omröstningen i parlamentet har varit livliga.

I torsdags urartade det rejält när den oberoende ledamoten Aylin Nazliaka kedjade fast sig vid mikrofonen. Ledamöter från Erdogans parti AKP försökte ta loss henne medan politiker från oppositionspartiet HDP rusade till hennes försvar. Följden blev ett slagsmål med sparkar och slag.

FAKTA

Förslaget om ny grundlag

Ersätter dagens parlamentariska styre med ett presidentstyre.
Ger presidenten makt att utnämna ministrar och myndighetschefer.
Ger presidenten befogenhet att utse en majoritet av landets viktigaste domare.
Ger presidenten makt att styra genom dekret på de områden där befintlig lagstiftning inte existerar.
Avskaffar premiärministerposten och ger presidenten möjlighet att utse en eller flera vicepresidenter.
Ger presidenten utökade möjligheter att införa undantagstillstånd.
Utökar antalet parlamentsledamöter från 550 till 600.
Slår fast att parlamentsval ska ske vart femte år (i stället för vart fjärde). Valen ska ske samtidigt som presidentvalet.
Minskar parlamentets möjligheter att granska och ställa regeringen och presidenten till svars, bland annat genom att kravet på att regeringen ska godkännas av parlamentet avskaffas.
Källor: AFP, al-Jazira, Paul Levin vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet (TT).