Breivik uppläxad av domaren efter nazisthälsningen

NYHETER

Massmördaren Anders Behring Breivik har stämt norska staten för brott mot de mänskliga rättigheterna.

I dag började den nya rättegången.

När den dömde terroristen kom in till förhandlingen höjde han armen i en Hitlerhälsning – och blev genast tillsagd.

– Det är kränkande mot rätten och störande för det vi ska avhandla här, sa domaren Øystein Hermansen.

Förra året gav Oslo tingsrätt Anders Behring Breivik, 37, delvis rätt. Rätten ansåg att den norska staten i strid mot Europakonventionen kränkt hans mänskliga rättigheter. Bland annat genom att hålla honom isolerad 23 timmar om dygnet och utsätta honom för dagliga kroppsvisitationer.

Däremot hade tingsrätten inga invändningar mot de strikta kontrollerna av massmördarens brevkorrespondens.

Både norska staten och Breivik överklagade domen. Regeringsadvokaten Fredrik Sejersted anser att kontrollerna är nödvändiga för säkerheten, medan den dömde terroristens försvarare Øystein Storrvik menar att det begränsar hans möjligheter till relationer med andra människor.

Gjorde nazisthälsning

I dag, tisdag, inleddes den nya rättegång i den högre instansen, lagmannsretten. Förhandlingen hålls i en gymnastiksal i fängelset Skien på grund av säkerhetsskäl.

När huvudpersonen kom in i salen var han iklädd mörk kostym. Han var rakad på huvudet och skäggig. Framme vid sin plats gjorde Anders Behring Breivik en Hitlerhälsning. Något domaren inte uppskattade.

– Det är kränkande mot rätten och störande för det vi ska avhandla här. Jag ber dig att inte göra det fler gånger, sa domaren Øystein Hermansen.

Hälsningen var en upprepning av hur han har betett sig i rättssalen vid tidigare tillfällen.

Regeringsadvokaten Fredrik Sejersted framhöll under den första dagen i rätten att Breivik fått det bättre i fängelset, sedan domen förra året.

– Anställda har märkt av missnöje när det gäller andra intagna, men Breivik har tagit examen med gott resultat. I dag ser vi inga tecken på att han lider av isoleringen, säger han, enligt NRK.

Möten sker bakom glasvägg

Linda Grøning, professor i rättsvetenskap vid Universitetet i Bergen, förklarar för TT att det framför allt är säkerhetsargument som begränsar fångars rättigheter.

– Det tror jag att folk glömmer när de reagerar på att Breivik fick rätt mot staten. Han har fått ett straff och genomförandet av straffet ska inte vara ett tilläggsstraff. Han ska som utgångspunkt ha samma rättigheter som alla andra. Frågan är hur man bedömer säkerhetsargumentet, säger hon.

Anders Behring Breivik har träffat sin mor en gång i fängelset, 2013. Hon dog i cancer senare samma år. Det är det enda privata besöket han haft.

Möten med präst och vårdpersonal sker genom en glasvägg. Efter tingsrättens dom får han träffa sina advokater genom ett galler och har haft mer kontakt med fängelsets personal. Men han har fortfarande ingen kontakt med andra fångar.

– I norsk kriminalvård strävar man generellt efter en så normal tillvaro som möjligt under avtjänandet av ett straff, inom ramen för de frihetsinskränkningar som straffet för med sig. Frågan som ska avgöras är hur mycket inskränkningar utöver det som kan tillåtas i säkerhetens namn, säger Linda Grøning till TT.

Brevväxlar med högerextrema

Mycket av Breiviks brevväxling sker med andra högerextrema personer – som själva är dömda för brott eller har uttryckt sympati för hans gärningar, skriver Verdens Gang.

Enligt regeringsadvokaten Fredrik Sejersted måste korrespondensen ses i relation till de brott Breivik är dömd för – terrordåden 2011 där 77 människor dödades – hans politiska extremism och vilja att etablera extremistiska nätverk.

FAKTA

Breivik mot norska staten

I april 2016 fick Breivik delvis rätt mot norska staten. Tingsrätten i Oslo ansåg att staten brutit mot artikel tre i Europakonventionen om mänsklig rättigheter, bland annat på grund av den långa tid han hållits isolerad.

I juli 2015 stämde Breivik den norska staten för brott mot Europakonventionen och pekade då särskilt på isoleringen och inskränkningarna i möjligheten att kommunicera med omvärlden.

2013 anmälde Breivik fängelseledningen och dåvarande justitieminister Grete Faremo (AP), bland annat för tortyrliknande fängelseförhållanden på grund av långvarig isolering.

Anders Behring Breivik dömdes i augusti 2012 till 21 års fängelse för terrorattentaten på Utøya och i Oslos regeringskvarter den 22 juli 2011 då 77 människor dödades och många skadades allvarligt.

Breivik greps samma dag och har sedan dess suttit frihetsberövad med bestämmelser om extra hög säkerhetsnivå.

Källa: NTB, TT:s arkiv.