Rörelsehindrad kvinnas bankkonton plundrades på miljoner

Gärningsmännen använde falskt bank-id

1 av 5
En misstänkt fångad på övervakningsfilm på växlingskontor.
NYHETER

En rörelsehindrad äldre kvinna fick sina bankkonton plundrade på miljonbelopp med ett falskt mobilt bank-id.

De fyra män som tagit emot pengarna på sina konton och åtalas för grovt penningtvättsbrott hävdar att de tvingats till det.

– Annars skulle jag bli sönderslagen, säger en av dem i förhör.

Den rullstolsburna kvinnan i 70-årsåldern, bosatt på Östermalm i Stockholm, är gravt rörelsehindrad, sängliggande och beroende av assistanshjälp dygnet runt.

I september 2015 upptäcktes att okända använt sig av hennes bankkort i Nordea och en bankdosa för att skapa ett mobilt bank-id. Under två dagar tömdes hennes två privata bankkonton på 1 915 135 kronor. Pengarna hade förts över till olika personkonton, två större bankuttag hade gjorts via Swish.

Ytterligare försök att tömma kvinnan bankkonton ska ha gjorts, men då slog banken larm.

Okänt vilka huvudmännen är

Kvinnan har i polisförhör sagt att hon har svårt att tro att någon av hennes assistenter ligger bakom stölderna.

– Jag tror snarare att någon obehörig utomstående kommit åt uppgifterna när mina assistenter gjort inköp åt mig, har kvinnan sagt.

Vid några av överföringarna som ringdes in med telefon ska gärningsmännen via en röstinspelning ha sagt att pengarna avsåg ”arv till barnbarnen”.

Polisen har inte lyckats avslöja vilka som kan ligga bakom id-kapningarna. Men fyra män i 20-årsåldern har åtalats i Stockholms tingsrätt för grova penningtvättsbrott och en man för försök till grovt penningtvättsbrott.

Samtliga förnekar brott.

”Hotade min familj”

Enligt åtalet ska männen ha upplåtit sina bankkonton för penningtransaktionerna, vidarebefordrat pengarna eller behållit dem själva.

En av de åtalade, en 21-årig man, har uppgett i förhör att det är en ”storhjärna” som ligger bakom bankbedrägerierna men har vägrat att säga vilka gärningsmännen är. Han misstänks för att ha tagit emot 750 000 kronor som han delvis har fört över till andra bankkonton.

– Jag var tvungen att göra som de sa, annars skulle jag bli sönderslagen, har 21-åringen sagt.

– De hotade att göra min familj illa.

Enligt 21-åringen ska det vara män i 30-årsåldern som ”ger sig på” och hotar yngre killar att utföra tjänster åt dem.

– Det kan handla om att bilar ska brännas ned och stölder som ska utföras. När man blir 18 år vill de att man ska utföra grövre brott som bedrägerier.

Drogproblem och spelskulder

21-åringen har medgett att det är han som syns på övervakningsbilder från Forex, Tavex och en bankomat.

Även de medåtalade har sagt att de under hot tvingats ta emot och ta ut pengar. Samtliga uppger sig ha drogproblem och spelskulder, och att de även skulle få delar av skulderna avskrivna.

FAKTA

Många bedrägerilarm

30 maj 2017 Polisen varnar för bluff­meddelanden som uppmanar mottagaren att verifiera sitt bank-id. Meddelandet ser ut att komma från företaget som ut­vecklat Bank-id, Finansiell id-teknik. I själva ­verket är det bedragare som ligger bakom utskicket i ett försök att komma över ­inloggningsuppgifter.

Mars 2017 Via ett privat meddelande från en kapad Facebook-identitet lyckas en ­bedragare övertala en 24-årig kvinna att registrera ett nytt bank-id, detta för att styrka kompisens identitet. När bluffen upptäcks är kontot redan länsat.

Maj 2017 Bluff-sms som ser ut att komma från Nordea där mottagaren uppmanas logga in med bank-id. I själva verket är det ett försök att komma över inloggningsuppgifterna.

Februari 2016 En 71-åring får sitt bankkonto länsat när bedragare kapar hans ­inloggningsuppgifter med hjälp av ett ­personligt meddelande på Facebook som ger sken av att komma från Swedbank. 

Maj 2016 Tre fondföretag polisanmäls ­sedan Pensionsmyndigheten avslöjat att telefonförsäljarna systematisk kapat de uppringda personernas bank-id och ­genomfört tusentals fondbyten – utan spararnas vetskap. Fredrik Rundkvist

FAKTA

Det här är bank-id

Bank-id är en elektronisk legitimation som enbart kan utfärdas av tolv banker verksamma i Sverige. Tjänsten, som finns både för mobil och dator, har 7,5 miljoner användare.

Man legitimerar sig genom att använda en e-­legitimation och ange en säkerhetskod. 

E-legitimationen gör det möjligt bland annat att sköta banktransaktioner, skriva på avtal och uträtta myndighetsärenden på nätet.