Interpol ska inte göra Erdogans smutsiga jobb

NYHETER

Turkiet har kommit på ett nytt sätt att försöka tysta regimkritiker i exil.

Den svensk-turkiske journalisten Hamza Yalcin är senaste offret.

Det kan inte vara rimligt att Interpol ska utföra president Erdogans smutsiga arbete.

Foto: AFP

Den internationella polisorganisationen Interpol är ett värdefullt verktyg för att komma åt brottslighet som spänner över nationsgränserna och för att kunna gripa brottslingar som försöker fly undan rättvisan i sina hemländer.

Om den används på rätt sätt.

De 190 länder som är medlemmar har rätt att internationellt efterlysa brottslingar. Men systemet bygger på det grundläggande samförståndet att det bara är brottslingar man efterlyser och inte politiska motståndare.

Efter kuppförsöket i Turkiet förra sommaren har president Tayyip Erdogan dragit igång en klappjakt på inte bara kuppmakarna utan alla som han tror sympatiserar med dem. Det har lett till att närmare 50 000 människor fängslats på lösa grunder och 150 000 statligt anställda förlorat sina jobb. Därtill har medier bommats igen och journalister fängslats.

Anklagar Tyskland

För att komma åt människor som flytt utomlands eller som aktivt motarbetar Erdogans regim från utlandet har makthavarna i Ankara hittat ett nytt verktyg, Interpol.

Tidigare i år skickade Turkiet en lista till Interpol på 60 000 efterlysta anhängare till den religiösa Gülenrörelsen som Erodgan anklagar för att ligga bakom kuppförsöket.

Man krävde också att Interpol skulle agera mot 700 tyska företag som Turkiet anser är med och finansierar "terrorism" i Turkiet. Med på listan fanns internationella storföretag som Daimler och BASE.

Erdogan anklagade i går Tyskland för "medhjälp till terrorism" när man inte agerat mot de 4 500 individer bosatta i Tyskland som Turkiet hävdar ägnar sig åt terror.

Självklart har Turkiet rätt att jaga de skyldiga till militärkuppen men det Erdogan ägnar sig åt nu är massförföljelse på allmänt oppositionella. Det är något helt annat.

Långa fängelsestraff

Gripandet av 59-årige Hamza Yalcin när han försökte lämna Barcelona igår visar att Turkiet lämnat in internationella efterlysningar på regimkritiker som befinner sig utomlands. På så sätt hoppas man kunna komma åt exilkritiker och döma dem till långa fängelsestraff i Turkiet.

Det följer på flera gripanden i Turkiet av EU-medborgare, bland annat den tyske människorättsaktivisten Peter Steudtner och den svenske it-konsulten Ali Gharavi som greps när han skulle delta i ett internetseminarium. De sitter fortfarande fängslade.

President Tayyip Erdogan är demokratiskt vald men har de senaste åren styrt sitt land i en alltmer auktoritär riktning, något som blivit ännu mer tydligt efter kuppförsöket. Han är i färd med att tillskansa sig närmast absolut makt och avskaffa det fria rättsväsendet.

Avfärdar anklagelser

Erdogan har även helt omdefinierat begreppet terrorism. Det räcker med att vara emot hans styre för att stämplas som terrorist. Så sitter exempelvis ledaren för det prokurdiska partiet HDP och flera av hans närmaste medarbetare fängslade för terrorbrott.

Hamza Yalcin terrorbrott består i att han skriver för en oppositionell tidning som Erdogan ogillar. Han kom till Sverige som politisk flykting 1984. Organisationen Reportrar utan gränser avfärdar helt anklagelserna mot Yalcin.

Nu gäller det för Europa att sätta stopp för Erdogans nya taktik att missbruka Interpol för sina egna politiska syften.

Annars riskerar polisorganisationen att förvandlas till ett verktyg för politiska ledare som vill förfölja sina meningsmotståndare.