”Trumps värsta mardröm” – specialåklagare Robert Mueller

NYHETER

USA:s president Donald Trump sparkade sin FBI-chef – men i stället kan han ha fått sin värsta mardröm på halsen.

Specialåklagare Robert Mueller ska nu leda utredningen av "Rysslandskopplingen".

Han beskrivs som en nitisk och orädd lagman som "ägnat hela sitt liv åt att förbereda" en utredning som denna.

James Comey fick sensationellt sparken från posten som chef på FBI den 9 maj.

Officiellt har Donald Trump och hans stab kommit med flera olika förklaringar till uppsägningen, bland annat att han numera saknar förtroende för Comey, som han tidigare beskrivit som en "great guy".

Men från dag ett har fokus legat på FBI:s utredning av Donald Trump och hans presidentvalskampanjs kopplingar till Ryssland.

Tvåfaldig FBI-chef

Bara dagar innan uppsägningen hade James Comey begärt mer pengar till den sensitiva utredningen från Justitiedepartementet.

Men kort efter att James Comey fick sparken stod det klart att Donald Trump kommer granskas i en än mer grundlig utredning, ledd av en särskild åklagare.

Specialåklagaren som utsågs av Justitiedepartementet är Vietnamveteranen Robert Mueller, tidigare chef för FBI.

I den ansedda politiska nättidningen Politico beskrivs 72-åringen som en nitisk och opolitisk statstjänsteman med endast allmänhetens bästa för ögonen. Han är dessutom den ende som blivit vald till FBI-chef av två olika presidenter från två olika partier.

Stred om NDA:s metoder

Som exempel på hans hårda nypor och rättspatos återberättar tidningen en under lång tid okänd historia från en sjukbädd i Washington den 11 mars 2004.

Svårt medtagen av problem med gallblåsan hamnade den dåvarande justitieministern John Ashcroft mitt i en känslig uppgörelse om NSA:s övervakningsmetoder. Under hans sjukdomstid var löptiden på väg att gå ut för det kontroversiella övervakningsprogrammet Stellar Wind - ett screeningsystem för att avlyssna bland annat misstänkta terroristers mobiltelefoner - och John Ashcroft hade i den situationen rollen att besluta om programmet skulle förnyas eller inte.

I den pågående konflikten om programmet stod James Comey, då vice justitieminister, och hans justitiedepartement på ena sidan, och arbetade för att avsluta programmet som man ansåg var olagligt.

Borde oroa Trump

På andra sidan stod den politiska ledningen med Vita husets stabschef Andrew Card och Vitahuset-rådgivaren Alberto Gonzales i spetsen. Enligt Politico befarade James Comey att Vita huset skulle försöka få den sjuklige justitieministern att godkänna en förlängning av Stellar Wind från sin sjukhusbädd och i syfte att stoppa detta tog han sig ut till George Washington-sjukhuset i Washington.

I sin bil, på väg till sjukhuset, ringde han en allierad - FBI-chefen Robert Mueller och bad honom ansluta.

Eftersom James Comey visste att Vita huset skulle ha Secret Service-agenter på plats, som han befarade att skulle tvinga bort honom från den sjuke justitieministern, bad han FBI-chefen Robert Mueller att beordra patientens säkerhetsdetalj från FBI att vid behov agera mot Secret Service.

Och trots att Robert Mueller som dåvarande FBI-chef inte hade något att göra med lagstiftning var det han som kom att sätta punkt för Stellar Wind, skriver Politico.

När dåvarande president George W. Bush berättade om sina planer att godkänna Stellar Wind drog vice justitieministern James Comey sitt trumfkort och sa:

– Jag tror att du kanske borde veta att FBI-chefen Mueller kommer att säga upp sig i dag.

Gav upp till slut

Bush ska ha vridit obekvämt på sig och avslöjat chocken han då kände. Presidenten ska omgående ha ursäktat sig och bett Secret Service kalla till sig Mueller som inte gav med sig och hänvisade till rättssäkerheten och den amerikanska konstitutionen.

Mötet avslutades med att presidenten gav upp:

– Säg åt James att göra vad Justitiedepartementet tycker att borde göras, ska han ha sagt.

I Politico skriver journalisten och författaren Garrett M. Graff att historien från 11 mars 2004 säger något om "motivationen och den moraliska kompassen hos dessa två män" som nu står inför en utredning som de "ägnat hela sina liv åt att förbereda". Därför borde den kommande Rysslandsutredningen "djupt oroa Trump och Vita huset", skriver tidningen.