Expert: Populistiskt och historielöst tal

NYHETER

Efter att formellt ha svurits in som USA:s 45:e president höll Donald Trump tal.

Enligt Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier, lät talet mer som ett kampanjtal än ett installationstal.

– Det var väldigt populistiskt i tonen, säger han.

Carl Bildt, Sveriges före detta utrikesminister, säger till SR att talet i grunden var inrikespolitiskt.

Donald Trump svors idag in som USA:s 45:e president och övertar Barack Obama i Vita huset i Washington.

Efter installationsproceduren höll Trump, som seden påbjuder, ett första tal som president. Enligt Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier, skiljde sig talet från flera föregående installationstal på flera punkter.

– Det lät väldigt mycket som ett vanligt kampanjtal, som han höll under valkampanjen, säger han.

”Stora och vida löften”

Åsard säger också att talet var mycket populistiskt.

– Han sa att hans tillträde skulle innebära att makten förs över från eliten i Washington till folket. Hela tiden var det frågan om det, och det är liksom urtypen för en populist.

Donald Trump gav också flera löften i sitt tal.

– Det väldigt stora och vida löften som han gav. Infrastrukturen ska återuppbyggas. Försvaret ska bli mycket starkare. Fabrikerna ska på något sätt komma tillbaka, säger Erik Åsard.

När det gäller utrikespolitiken var budskapen lite ”luddiga”, enligt Åsard.

– Han sa att de, förmodligen han själv och hela regeringen, ska utrota terrorismen, ”eradicate terrorism”.

Carl Bildt, före detta utrikesminister, säger till SR att talet i grunden var ett inrikespolitiskt tal. Enda undantaget var budskapet om att utrota terrorismen.

Presidentinstallationen var den första i modern tid där uttrycket ”den fria världen” inte fanns med, enligt Carl Bildt

I stället introducerade Trump ”den civiliserade världen” mot radikala islam.

Inga referenser i talet

Vidare var talet mycket nationalistiskt och den nya amerikanske presidenten på att USA ska komma först, säger Erik Åsard:

– Det var precis som under valrörelsen. Han sa ”America first”, alltså att Amerika ska komma i första hand och det var inte så mycket utsträckta händer till omvärlden. Det var ett mycket nationalistiskt tal, det här. USA i centrum.

Som sista punkt tycker Erik Åsard att talet saknade referenser och var historielöst.

– Jag tyckte det fattades en referens, som brukar finnas i dessa tal. Inga referenser till stora amerikaner vilket brukar vara obligatoriskt i sådana här tal, alltså att man hänvisar till någon stor amerikansk president, de som skrev författningen eller andra kända personligheter, som till exempel Martin Luther King.

Erik Åsard trodde att Trump eventuellt skulle ha någon referens till Abraham Lincoln.

– Han lade sin hand på två biblar. Den översta var hans egen, som han fått av sin mamma. Den andra var den bibel som användes när Abraham Lincoln installerades 1861. Man kunde därför kanske kunnat tänka sig någon referens till Lincoln.

– Men det kom ingen referens till någon person och inte heller till någon stor händelse i amerikansk historia. Det var historielöst på det sättet.