Expert: Trumps klimatavhopp kan bli meningslöst

Foto: Evan Vucci / TT / NTB Scanpix
NYHETER

Effekterna av ett amerikanskt avhopp från Parisavtalet kan bli juridiskt tandlöst – eftersom avtalets uppsägningstid skulle löpa ut vid nästa amerikanska val.

– Man kan inte bara säga upp det med en axelryckning, säger Jonas Ebbesson, professor i miljörätt till TT.

Rent juridiskt sett har Donald Trump två möjligheter om han vill att USA ska hoppa av Parisavtalet.

Det första alternativet är att enbart säga upp Parisavtalet. I avtalet finns dock en klausul inskriven som säger att parterna inte kan lämna avtalet förrän tidigast tre år efter att det trätt i kraft.

Därefter följer ett års uppsägningstid. Eftersom avtalet trädde i kraft i november 2016, skulle uppsägningstiden sammanfalla med nästa amerikanska presidentval i november 2020.

– Den här klausulen är skriven just för att Parisavtalet ska vara ett ramverk för ett långsiktigt samarbete. En part ska inte bara med en axelryckning kunna säga upp detta, säger Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet till TT.

Ny president kan återknyta

Konsekvensen av klausulen skulle också bli att Trump juridiskt sett inte kan frångå de klimatmål och åtaganden som USA godtagit, uppger Jonas Ebbesson. En ny president skulle också ganska omgående kunna återknyta USA till avtalet efter valet.

– Det skulle kunna handla om ett par månader maximalt. En sådan ansökan skulle naturligtvis välkomnas och tas emot snabbt av de andra parterna, säger han.

Alternativ nummer två är betydligt snabbare och mer dramatiskt. Om Trump helt skulle hoppa av FN:s klimatkonvention (UNFCCC) från 1992 skulle USA vara fritt från sina åtaganden redan efter ett års tid.

– Det skulle ha en mycket starkare verkan och vara mycket mer dramatiskt. Men USA skulle också ha en hel del att förlora på det. Om USA inte ingår där så är man inte heller en part på de stora klimatmötena och kan inte alls påverka den internationella klimatpolitiken, säger Jonas Ebbesson.

Högsta domstolen kan stoppa

Alternativet kompliceras ytterligare eftersom klimatkonventionen godtogs av senaten 1992 - inte bara genom ett dekret från presidenten, som vid Parisavtalet. Om Trump skulle köra över senaten skulle den högsta domstolen kunna stoppa processen.

– Tidigare har högsta domstolen inte stoppat liknande presidentbeslut att dra sig ur avtal som en gång har godkänts av senaten, men nu är situationen annorlunda. Domstolarna är mycket mer vakna på vad Trump gör jämfört med tidigare presidenter. Skulle några senatorer visa missnöje med ett sådant beslut så är det inte omöjligt att det skulle kunna stoppas i domstol.

TT: Vilket av alternativen är mest troligt?

– Med Trump kan man inte säga något alls om vad som är mest troligt. Men att kliva av klimatkonventionen skulle skapa en mer politiskt spänd situation, inte bara internationellt. Jag är inte så säker på att alla republikaner vill göra det. Det är också högst troligt att det skulle bli en viktig valfråga i nästa presidentval.