Skuggsamhället ökar terrorhotet

NYHETER

En längre tid har vi identifierat europeiska medborgare som återvänder från Syrien som presumtiva terrorister.

På senare tid har asylsökande som fått avslag flutit upp som en ny riskgrupp.

Ett skäl är att många länder inte prioriterar att utvisa flyktingar som fått avslag och gått under jorden.

1 av 2
Abdul Rahman, som misstänks för knivattacken i Åbo, fick avslag på sin asylansökan.

Vi såg det på Drottninggatan i april. På julmarknaden i Berlin i slutet av förra året. Och nu i finska Åbo. För att nämna några.

Individer som fått avslag på sina asylansökningar och egentligen skulle ha utvisats begår terrordåd.

Sett till den totala mängden flyktingar som fått avslag och sedan väljer att gå under jorden är det en försvinnande liten del som begår terrordåd. Men utvecklingen det senaste året visar att detta är ett problem som staten får svårt att blunda för.

När asylsökande blir terrorister spär det på främlingsfientliga stämningar och riskerar att undergräva respekten för asylrätten.

Under lång tid har flyktingar som fått avslag på sina asylansökningar i alla instanser kunnat gå under jorden och leva som papperslösa. I länder som Sverige, Tyskland, Frankrike och Italien lever tusentals i ett skuggsamhälle.

Sympati

Polisen i de flesta europeiska länder lägger inga större resurser på att spåra upp dem och se till att de verkligen lämnar landet. I en del fall går det inte att utvisa människor därför att deras hemländer vägrar ta emot dem eller därför att situationen där är alltför farlig.

Självklart kan man känna sympati med dessa människor som befinner sig i en mycket svår situation. Men det finns en annan sida också. Människor som lever som papperslösa eller som vet att de har små utsikter att få sin asylansökan godkänd är extra sårbara – och därmed också extra mottagliga – för att radikaliseras av militant islamism.

Kanske känner en del sig orättvist behandlade av samhällena i väst som de hade hoppats skulle ge dem en fristad och tycker inte de har något att förlora.

Småkriminella

Vi har sett enstaka exempel på hur terrorister medvetet utnyttjat flyktingströmmen för att kunna ta sig till Europa och utföra dåd här. Men frågan är om inte risken är större att asylsökande radikaliseras på plats när de märker att de hamnar på samhällets botten och drömmen om ett nytt liv inte går att uppfylla.

I många terrordåd visar det sig att gärningsmännen varit småkriminella innan de blev terrorister. De gäller i både Stockholm, Berlin och Åbo-fallen.

De extremt långa väntetiderna för asylsökande i de flesta västeuropeiska länder skapar en stor ovisshet och press. Det kan leda till psykisk sjukdom. I terrordåden i Stockholm, Berlin och Åbo finns i samtliga fall frågetecken kring gärningsmännens psykiska hälsa.

Terrordådet i Hamburg i juli i år då sex människor skadades och en dödades i en knivattack genomfördes av en asylsökande som fått avslag och som av myndigheterna beskrevs som psykiskt instabil.

Dödskult

Den franske terrorforskaren Olivier Roy hävdar att många terrorister är del av en ungdomskult där de genomför dåden i första hand för att begå självmord. Inte för att de är övertygade religiösa fanatiker.

Det finns inte en enda enkel profil över vem som blir terrorist. Några är födda och uppvuxna i Europa. De har gått i europeiska skolor. En del är högutbildade eller kommer från välbärgade familjer. Andra har fått en fristad i väst. På ett sätt är det lättare att begripa de som förlorat allt hopp.

Den enda gemensamma nämnaren verkar vara en känsla av utanförskap.

Att i förväg peka ut vilka som kan bli framtidens terrorister är i praktiken omöjligt. Vad samhället kan göra är att undanröja så många möjligheter till radikalisering som man kan.

Låsa in?

Ett sånt sätt vore att i ökad utsträckning se till att de som får avslag på sina asylansökningar också utvisas istället för att bilda ett underklassproletariat som fungerar som en perfekt rekryteringsbas både för radikalisering och trafficking. Även om det tar emot att använda samhällets resurser mot de som är mest utsatta är det av flera skäl olyckligt när beslut fattade av domstolar passivt läggs på hög.

Ska man låsa in människor så fort de får ett avvisningsbeslut? I dag har Tyskland ett system där man låser in asylsökande som fått avslag om det finns indikationer på att de ska avvika. Något som även i en del fall sker i Sverige. Men vad gör man med dem som inte går att utvisa?

Avvägningen är svår. Men att bara blunda för att skuggsamhället växer innebär att vi också blundar för en rad oönskade och skadliga effekter för våra samhällen.

Där rekrytering till terrorism är en.