Bilderna som avslöjar regeringens bluff

NYHETER

Fejkade nyheter på sociala medier har bidragit till att piska upp hatet mot muslimer i Burma.

Nu har även regeringen ertappats med att sprida falska nyheter.

Bilden till vänster uppgavs visa hur en kvinna ur rohingya-befolkningen satte eld på sitt eget hus, i syfte att skylla dådet på regeringen. Men när AP:s journalister besökte området visade sig kvinnan vara hindu.
Foto: TT NYHETSBYRÅN
Bilden till vänster uppgavs visa hur en kvinna ur rohingya-befolkningen satte eld på sitt eget hus, i syfte att skylla dådet på regeringen. Men när AP:s journalister besökte området visade sig kvinnan vara hindu.

FN kallar förföljelsen mot den muslimska rohingya-minoriteten i Burma för ”etnisk rensning”. Sverige har krävt ett extra insatt möte i säkerhetsrådet och Amnesty larmar om att burmesiska säkerhetsstyrkor placerar ut landminor på vägarna där de 100 000-tals flyktingarna försöker ta sig fram.

När fredspristagaren och Burmas ledare Aung San Suu Kyi bröt tystnaden om situationen förra veckan kallade hon uppgifterna för ”ett isberg av desinformation” med syfte att ”stödja terroristerna”.

Men nu har regeringssidan själva ertappats med fejkade nyheter.

Nyligen publicerade den regimtrogna nyhetsbyrån Eleven Media Group bilder på vad man sa var muslimer som satte eld på sina egna byar. Enligt regeringen för att skylla dådet på säkerhetsstyrkor.

Flera ministrar i Aung San Suu Kyis regering spred artikeln i sociala medier.

Även en man fanns med på de falska bilderna.
Foto: TT NYHETSBYRÅN
Även en man fanns med på de falska bilderna.

Men storyn var falsk, kan nyhetsbyrån AP avslöja. Människorna på bilderna var hinduer, inte muslimer.

Falska nyheter har blivit ett effektivt vapen i konflikten i Burma, ett land där enbart 4 procent hade tillgång till mobiltelefon år 2012. I dag är siffran uppe i 63 procent. Utbredd fattigdom och låg utbildningsnivå ger extra tacksamma förutsättningar för de som vill sprida lögner och uppvigla.

– Extremister vet hur effektivt det är att hetsa på nätet och använder det i högre grad. Antalet delningar, gillamarkeringar och kommentarer på falska nyheter är häpnadsväckande, säger Ma Zar Chi Oochef för PEN Myanmar Centre, till tidningen Myamnar Times.

Organisationen har den senaste tiden granskat hatiska poster i sociala medier. Nio av tio har riktats mot rohyingyas. Helt påhittade budskap, som att IS-terrorister systematiskt mördar och våldtar människor runt om i landet, eller att myndigheter hittat bomber i moskéer, har delats vidare tusentals gånger.

Inlägg med hat riktade mot muslimer som spridits i Burma.
Inlägg med hat riktade mot muslimer som spridits i Burma.

En talesperson för No hate speech Project säger till tidningen att syftet är att avhumanisera muslimerna.

– Så fort någon är avhumaniserad är det enklare att attackera dem. Alla konflikter i historien har börjat med hetsande mot varandra.

Detta har vi sett flera exempel på de senaste åren.

Folkmordet i Rwanda 1994 började med att hutu-extremister hetsade mot tutsier på radiostationer, bland annat genom att kalla dem ”kackerlackor”.

Under valkamanjen i Kenya år 2007 ledde falsk information på internet till att piska upp hat som lämnade 1 000 personer döda. Även under årets val – som nyligen diskvalificerades – spelade sociala medier en central roll i att polarisera väljarkåren. Enligt uppgifter till BBC jobbade president Kenyattas regering med byrån Cambridge Analytica, som hjälpte Donald Trump att vinna presidentvalet.

Förra veckan sparkades företaget Bell Pottinger ut ur pr-byråernas medlemsorganisation i Storbritannien efter att ha ertappats med att på sociala medier försökt piska upp hat mellan folkgrupper i Sydafrika.

Rohingya

  • Rohingya beskrivs ibland som världens mest förföljda folkgrupp och ett statslöst folk.

  • Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av Burmas etniska minoriteter. I dag klassas folkgruppen inte som medborgare.

  • Muslimer har levt i området Rakhine i västra Burma under lång tid. Men cirka 1,5 miljoner rohingya har på grund av förföljelse tvingats lämna sina hem sedan Burma blev självständigt 1948.

  • Folkgruppen lever bland annat även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.

  • I dag lever majoriteten av rohingya, cirka en miljon människor, i västra Burma och mer än 120 000 personer hålls instängda i läger med bristande sjukvård och knapp tillgång på mat.

SENASTE UTVECKLINGEN

  • Folkgruppen är mycket illa sedd i Burma och konflikten skärptes 2016 efter gerillaöverfall på polisstationer. Våldsspiralen tog ny fart i slutet av augusti, då FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan publicerade en rapport där han bland annat förordade att rohingyas skulle få fullt burmesiskt medborgarskap.

  • Sedan dess har 1 000 människor dödats, enligt FN.

  • Fler än 300 000 personer har flytt den senaste våldsvågen

  • Massflykten till Bangladesh väntas de närmaste veckorna innebära fler båtflyktingar till bland annat Malaysia.

  • Kustbevakningen i Malaysia kommer inte, som tidigare, att köra bort rohingyaflyktingar som kommer med båt, utan är redo att erbjuda dem tillfälliga bostäder.

Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazeera, TT, FN