150 anmälda tvångsäktenskap – endast en dom

NYHETER

Sedan den nya lagen mot tvångsäktenskap infördes 2014 har 150 fall anmälts.

Bara ett fall har lett till en fällande dom: en ung kvinna som giftes bort i Afghanistan, och hennes förbjudna pojkvän i Helsingborg straffades med våldtäkt.

Bara en dom har fallit i mål gällande äktenskapstvång.
Bara en dom har fallit i mål gällande äktenskapstvång.

Den 1 juli 2014 kom två nya lagar som ska skydda mot hedersvåld- och förtryck. Lagarna mot äktenskapstvång och mot vilseledande till äktenskapsresa – att lura någon utomlands för giftermål.

Fram till april i år har över 150 polisanmälningar gjorts i de två brottskategorierna. Bara ett fall har lett till en fällande dom, i Helsingborg i fjol.

Under samma period har 48 anmälningar om misstänkt könsstympning gjorts, utan att leda till någon fällande dom.

Den fällande domen i Helsingborg handlar om en 22-årig kvinna från Afghanistan som blev ihop med en 20-årig landsman, som enligt föräldrarna tillhör fel folkgrupp.

När förhållandet avslöjades bestämde pappan att kvinnan skullen giftas bort till en släkting i Afghanistan. När hon vägrade kallade pappan henne för hora och hotade kasta ned henne från ett berg. Bröllopet genomfördes.

Pojkvännen misshandlas

Tillbaka i Sverige sökte pappan och hans två vänner upp pojkvännen, slog honom i huvudet så att han svimmade, körde iväg honom i en bil. Under färden upprepade de att han skulle dödas, och till slut våldtog de honom med ett basebollträ.

Paret lever idag med skyddad identitet, utan kontakt med sina familjer, och fruktar att de ska hittas.

Yngsta flickan 4 år

I Aftonbladets granskning av domar mellan 2015 och april 2017 finns 127 fall där tvångsäktenskap nämns. Det handlar om både brottmål och omhändertaganden av barn enligt lagen om vård av unga, LVU.

16 tvångsäktenskap anges vara fullbordade och 115 gäller hot om tvångsäktenskap.

Den yngsta flickan som hotas med att giftas bort är bara 4 år gammal.

Flickan dyker upp i en vårdnadstvist, där mamman berättar att pappan vill ta med sig dottern till Syrien och gifta bort henne med sin brorson. Flickans 9-årige bror har enligt mamman undrat om det stämmer som pappan säger – att han snart inte längre kommer ha någon lillasyster, eftersom hon ska gifta sig.

Kammaråklagare Kristina Ehrenborg-Staffas ansvarar för tillsynen över fall med misstänkt äktenskapstvång och vilseledande till äktenskapsresa. Hon fick i uppdrag av regeringen att utreda varför så få fall av misstänkt äktenskapstvång leder till åtal. Rapporten, där hon granskat alla anmälda fall, 48 stycken, efter att den nya lagen tillkommit visar en dyster bild:

Det är främst berättelsen från flickorna själva som ligger till grund för polisanmälan.

• Mer sällan kommer vittnesmålen från skolpersonal eller en pastor, pojkvän eller fostermamma.

• I hälften av ärendena har flickan varken förordnats målsägandebiträde eller särskild företrädare.

• I flera ärenden har flickan inte kunnat höras – eftersom hon befinner sig utomlands. Ändå har fallet lagts ned.

• Det är oftast föräldrarna som är misstänkta. Och i hälften av förundersökningarna har inga förhör hållits med dem.

Skälet: ”Svår bevisning”

Trots det har Ehrenborg-Staffas endast slagit ned på tre av ärendena, som återsänts till åklagaren för att förundersökningen ska återupptas.

– Bevisningen är svår i dessa ärenden. Det saknas teknisk bevisning och vittnena utgörs ju av familj och släkt, som är med på upplägget med giftermålet och själva ibland är medhjälpare. Oftast står ord mot ord, och då kan åtal inte väckas, säger Ehrenborg-Staffas.

Kristina Ehrenborg-Staffas, kammaråklagare.
Foto: Roger Lundsten
Kristina Ehrenborg-Staffas, kammaråklagare.

Exempel på ärenden som lagts ned, där åklagare angett brist på bevis som orsak – och fått rätt av tillsynsansvariga åklagarmyndigheten:

  • En 14-årig flicka har fått prova moderns gamla brudklänning, sminkats och fotats. Pappan sa att bilderna skulle skickas till släktingar, och planerade ta med henne utomlands på en resa.

Skolan gjorde orosanmälan, eftersom ledighetsansökan saknades. Socialtjänsten tog akut om hand om flickan – men omhändertagandet hävdes direkt då det kom fram att föräldrarna trots allt ansökt om ledighet för flickan.

Föräldrarna anger också att resan är för nöjes skull och nekar till att flickan skulle giftas bort. Åklagare lägger ned förundersökningen om förberelse till äktenskapstvång.

  • En familjehemsplacerad flicka besökte sin familj och fick höra att de planerade att gifta bort henne. Flickan försvann från familjehemmet 2014 och några veckor senare ringde flickan till personalen på boendet. Hon berättade att hon befann sig instängd i ett rum utomlands, på en namngiven ort tillsammans med sina farbröder. Hon sa att hon pressats att åka utomlands, men lurats att de bara skulle vara borta i tre dagar.

Hon var rädd och misstänkte att hon skulle bli bortgift, eftersom hon ansågs ha dragit skam över familjen genom att vilja leva självständigt.

– Jag kan inte vara här. Jag kommer att dö här. Kommer någon och hjälper mig? undrade flickan under samtalet.

Boendepersonalen tipsade flickan om att kontakta ambassaden – men sedan dess har hon inte hörts av.

Åklagaren har i fallet inte ansett att det funnits förutsättningar för att begära internationell rättslig hjälp.

Hur kan det vara okej att utan åtgärder lägga ned ett ärende där man vet att en flicka hålls fången utomlands och riskerar döden?

– Vi kan ju inte efterlysa en person internationellt, om den inte är brottsmisstänkt. Och att samarbeta rättsligt med svaga stater med en helt annan rättspraxis är svårt, säger Kristina Ehrenborg-Staffas.