Nytt lagförslag: Staten ska inte bestämma juridiskt kön

1 av 3 | Foto: STEFAN MATTSSON
NYHETER

Efter Aftonbladets granskning om att leva som transperson, vill regeringen ändra lagen för att skilja på juridisk och medicinsk könskorrigering.

– Det är inte staten, utan du själv, som ska bestämma vilket juridiskt kön du har rätt till, säger Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister.

I tre dagar har Aftonbladet publicerat granskningen ”Mitt ID” om hur det är att vara ung transperson i Sverige 2017.

I flera artiklar vittnar transpersoner, och läkare, om den låga tilliten till vården och om bristerna i såväl kunskap som bemötande. Skarp kritik har även framförts mot hur vårdprocesserna ser ut i dag.

Regeringen kommer nu att lägga fram ett nytt lagförslag för att skilja på juridisk och medicinsk könskorrigering för transpersoner.

Det innebär att människor kommer att slippa gå igenom den medicinska processen för att ändra sin könstillhörighet på papper och få ett nytt personnummer.

– Vi gör det möjligt för individen själv att välja juridiskt kön. Det är inte staten som ska bestämma, utan det är du som ska bestämma. Det är en frihetsreform för transpersoner, säger Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister.

– I dag tvingas man som transperson in i en medicinsk process fastän man kanske inte vill genomgå den, bara för att få byta juridiskt kön. Det befriar vi nu transpersoner från.

”En perfekt illustration”

Regeringen kommer att presentera lagförslaget nästa vår och hoppas att den nya lagen ska kunna träda i kraft under andra halvan av 2018. Den nuvarande könstillhörighetslagen kom 1972.

I tisdags kunde Aftonbladet publicera en intervju med Jacob, 20, som tvingades sälja sex för att ha råd att självmedicinera. Ett vittnesmål som enligt folkhälsoministern Gabriel Wikström är en av anledningarna till att lagförslaget nu läggs fram.

– Den artikeln berörde mig mest. Det är ett så skrämmande, men tyvärr inte unikt, exempel på vad många transpersoner tvingas till, bara för att få vara den man är. Och det är en perfekt illustration till varför vi gör det här och varför det är så viktigt att se över den här lagstiftningen och se till att den funkar bättre, säger Gabriel Wikström.

– Där kan man också titta på om åldersgränserna ska sänkas när det gäller den medicinska processen. För vi vet att de transpersoner som mår absolut sämst befinner sig i övre tonåren och skulle vi åtgärda åldersgränserna tror jag att det skulle vara till stor hjälp för många transpersoner. Så det tittar vi över nu.

Riktar känga mot M

Alice Bah Kuhnke och Gabriel Wikström flaggar samtidigt för att frågor om hbtq-rättigheter och transpersoner är väldigt omdebatterade, och att det finns hinder att slåss mot.

– Det finns krafter i vårt samhället som inte vill ge människor frihet. Men när vi lägger fram det här för Sveriges riksdag så hoppas vi, och tror, att det finns många andra partier som också vill ge människor frihet, och som inte vill att staten ska bestämma och döma människor, säger Alice Bah Kuhnke.

Hur tas hbtq-frågorna emot på statlig nivå?

– Vi ser en bred uppslutning kring de här frågorna i riksdagen och jag hoppas att till exempel att Moderaternas närmanden till SD inte påverkar behandlingen av den här frågan. Eller av andra frågor som är viktiga för transpersoner. Men det återstår att se när lagförslaget väl presenteras, säger Gabriel Wikström.

FAKTA

Regeringen om ett tredje juridiskt kön

I bland annat USA, Storbritannien, Indien och Australien finns ett tredje juridiskt kön utöver man och kvinna. Där går det att få ett X i sitt pass, för en neutral könstillhörighet. I Sverige finns bara kvinna eller man som juridiskt kön.

Var står regeringen i frågan när det gäller ett tredje juridiskt kön?

– I den utredning som pågår just nu, som ska kartlägga levnadsvillkoren för transpersoner, så hoppas vi få fram fler förslag om hur vi ska kunna förbättra människors liv och förutsättningar. Men jag vet att det är en av frågorna som diskuterats mycket, säger Alice Bah Kuhnke.

Har ni tagit upp det på er nivå?

– Vi diskuterar självklart alla frågor som berör människor rättigheter, men när vi tar stora politiska steg och gör reformer behöver vi goda underlag, säger Bah Kuhnke.

Det finns länder som har ett tredje juridiskt kön, när kan vi förvänta oss ett i Sverige?

– Det är för tidigt att säga. Vi har fortfarande väldigt många frågor kvar att lösa, som jag tycker vi borde ha löst för länge sedan. Sedan får vi återkomma till den här typen utav frågor. Vi får se vad utredningen säger, säger Gabriel Wikström.