”Personer har kastats ur bostadsköer”

Ny regeringsutredning kartlägger transpersoners livskvalitet

1 av 2 | Foto: Robin Lorentz-Allard
Ulrika Westerlund och Jonah Akleye leder den nya utredning som ska kartlägga tran­s­personers liv i Sverige i dag.
NYHETER

Problem i vården, på arbetet – och på banken.

En ny regeringsutredning kartlägger svenska transpersoners livskvalitet – och det finns mycket att göra.

– Personer har kastats ur bostadsköer, säger utredaren Ulrika Westerlund.

Tvångssteriliseringen avskaffades 2013.

De senaste åren har initiativen för att kartlägga livssituationen för transpersoner blivit fler. Och det behövs. En pågående statlig utredning om stärkt ställning och bättre levnadsvillkor för transpersoner ledd av tidigare RFSL-ordföranden Ulrika Westerlund visar stora problem i samhällets kontakt med transgruppen på många olika fronter. På Transpersonerslevnadsvillkor.se har transpersoner delat med sig av sina erfarenheter.

– Det finns ett stort och tydligt intresse för att berätta om olika situationer. Man blir väldigt berörd av att läsa vittnesmålen från både äldre men också unga som ofta är mer utsatta och har sämre psykisk hälsa, säger Jonah Akleye, utredningssekreterare.

Långa väntetider

På senare år har fler och fler personer hört av sig till vården med önskan om könsbekräftande vård.

– Bland annat eftersom man inte tvingas till sterilisering längre, men resursfördelningen har inte hängt med. På vissa håll i landet är väntetiden upp till 1,5 år för att få ett första möte, sedan är det lång väntetid till annan vård och hormoner, en orättvis och lång väntan som skapar ohälsa, säger Ulrika Westerlund.

Många vittnar om att deras transidentitet dras in i samband med annan vård trots att det inte har med vårdbesöket att göra, att patienten tvingas utbilda läkare om transfrågor och vårdpersonal som konsekvent använder fel pronomen på patienten.

– Då drar sig många för att söka vård överhuvudtaget av rädsla för att bemötas dåligt, trots att flera skattar sin hälsa som dålig. Det är allvarligt att kunskap om transpersoners situation inte självklart ingår i utbildningar till människovårdande yrken, säger Ulrika Westerlund.

Tvingas sälja sina fonder

Många rapporterar om problem i kontakt med myndigheter efter att de bytt juridiskt kön och därmed personnummer.

– I och med att de tycker att du inte är du längre har personer kastats ur bostadsköer, fått problem med betyg, betalat dubbelt högkostnadsskydd på sina två personnummer, inte kan ha kvar ditt avtal med teleoperatörer eller elbolag och inte kan föra över ditt bankkonto, någon tvingades sälja sina fonder till sig själv och tvingas betala extra skatt. Detta ska gå att lösa enligt bankerna, men de informerar inte sina anställda tillräckligt, säger Ulrika Westerlund.

Jonah Akleye menar att många finner sig i problemen för att de fått sina förväntningar på samhället grusade.

– Någon förlorade även vårdnaden om sina barn temporärt. Detta trots att Skatteverket säger att det inte ska vara några problem med detta. Informationen här måste bli bättre, säger Jonah Akleye.

Saga Becker: ”Hoppas på skillnad”

Skådespelaren och transaktivisten Saga Becker belönades med en Guldbagge för sin roll i filmen ”Nånting måste gå sönder” och berättade om sin bakgrund med trakasserier i skolan, självskadebeteende och sexuellt våld i sitt ”Sommar” 2015. Hon ser fram emot utredningens resultat.

– Man möter okunskap överallt hela tiden. Inom vården, på arbetsplatser och vid en vanlig passkontroll. Jag tror att utredningen kommer ta upp mycket till ytan och hoppas att den kommer göra skillnad. Här handlar det inte bara om hur vi mår och om statistik kring självmord utan om livskvalitet, säger hon.

FAKTA

Transpersoner

Paraplybegrepp för personer där könsidentiteten och/eller könsuttrycket inte stämmer överens med det juridiska kön de tilldelats vid födseln. Begreppet rör därmed könsidentitet och könsuttryck och inte sexuell identitet. En transperson kan vara homo-, bi-, hetero-, pan- eller asexuell.

Hur stor gruppen är i Sverige är okänt. Två undersökningar från Nederländerna respektive Belgien visar att 2,2–4,6 procent av dem som tilldelats manligt juridiskt kön vid födseln rapporterat ambivalens kring det, samma siffra för juridiskt kön kvinna är 1,9–3,2 procent.