Varför har Trump så svårt fördöma högerterror?

NYHETER

Märkligt hur svårt Donald Trump har att fördöma amerikanska högerextremister och nazister.

Det tog honom två dagar att säga det han borde ha sagt direkt.

Presidenten verkar rädd för att stöta sig med sina kärnväljare.

Efter två dagar höll Trump ett tal där han fördömde våldet i Charlottesville.
Foto: Jonathan Ernst/Reuters
Efter två dagar höll Trump ett tal där han fördömde våldet i Charlottesville.

En vit nazianhängare kör med hög fart in sin bil i en grupp av demonstranter. Ett som det verkar tämligen uppenbart terrorbrott. Rimligen borde det vara både enkelt och en amerikansk presidents plikt att fördöma en sådan handling.

Istället valde Donald Trump initialt att fördöma helgens våld i Charlottesville i allmänna ordalag, "våld från många sidor".

Först efter två dagar och efter massiv kritik även från partikamrater gjorde Trump ett uttalande där han fördömde rasism, vit makt-rörelsen, Klux Klux Klan och nynazister. Han gjorde det i form av ett förberett uttalande och svarade inte på reportrarnas frågor efteråt.
Under två dagar var Trump ovanligt tyst.

Snabb på avtryckaren

Onekligen märkligt för en president som annars är så oerhört snabb på avtryckaren och med att ösa sin vrede över händelser och personer som han ogillar. Varje sig det handlar om Nordkoreas Kim Jong-un eller politiska motståndare på hemmaplan.

På två områden verkar Donald Trump närmast fysisk oförmögen att uttrycka ogillande.  Högerextremism i USA och Ryssland.

Trots att Förenta Staternas samlade underrättelsetjänster slagit fast att Ryssland försökte påverka valutgången i det amerikanska presidentvalet så vägrar Trump att säga ett ont ord om president Putin eller Ryssland.

På samma sätt försökte han initialt släta över händelserna i Charlottesville där en löst sammansatt allians av vita nationalister, nynazister, Klux Klux Klan och den så kallade alt right-rörelsen samlats under helgen.

Tunghäfta

Trumps tunghäfta började redan i valrörelsen när den förre Klu Klux Klan.ledaren David Duke gav Trump sitt stöd. Först låtsades Trump som om han inte visste vem Duke var.
Både i valrörelsen och under sitt första halvår som president har han flirtat med högerextremismen. Hans förslag om att stoppa muslimer från att resa in i USA föll i god jord hos extremhögern.
Det är uppenbart att extremhögern känner sig stärkt av valet av Trump och nu försöker flytta fram sina positioner.
Så här säger den republikanske senatorn Lindsey Graham:
– De här grupperna verkar tro att de har en vän i Donald Trump.

Fullständigt fel

Trump ovilja att ta avstånd kan ha flera orsaker. Dels verkar många av hans egna uppfattningar ligger nära de högerextrema gruppernas. Minns att ett av Trumps första inhopp i politiken var att fullständigt felaktigt hävda att president Obama inte var född i USA utan i Kenya.

Dels är Trump medveten om att den politiska kärnan i hans stöd utgöras av missnöjda vita väljare runtom i USA som fruktar att vita amerikaner är på väg att förpassas till sidlinjen av alla invandrare från Latinamerika och Asien. De vill ha tillbaka USA som det var under 50-talet. Alla demografiska undersökningar visar att andelen av befolkningen som är vit stadigt kommer att minska i USA framöver.

Trump har dessutom plockat in folk i sin egen administration som står mycket nära högerextrema grupper. Hans egen chefsstrateg Steve Bannon var tidigare chefredaktör för nyhetssajten Breitbart och anses vara en av de tongivande i alt-right rörelsen.

Lågt gillande

För en nytillträdd president har Trump ett mycket lågt gillande i opinionen. Däremot har han fortfarande ett starkt stöd hos sina kärntrupper. Det vill han inte tappa.

Fortfarande finns det många amerikanska krigsveteraner som riskerade sina liv för att slåss mot nazismen under andra världskriget. För dem, och många andra, måste de kännas närmast ofattbart att ha en president som inte klarar av att direkt och klart och tydligt fördöma sådana rörelser.